De 200 undersköterskorna måste istället kalla sig omvårdnadsassistenter om de jobbar inom regionens hälso- och sjukvård medan de kommunalt anställda undersköterskorna i hemtjänst och särskilda boenden ska kalla sig vårdbiträden.
Egentligen är ju undersköterskorna så många fler och det stora flertalet får fortsätta att kalla sig undersköterska även utan beviset ett bra tag till.
Sverige är det enda land i Norden som hittills inte har reglerat titel och arbetsinnehåll för undersköterskor. Redan 2016 krävde fackföreningen Kommunals kongress att en skyddad yrkestitel skulle skapas med uttalade krav på en godkänd utbildning. Och i år har den reformen blivit verklighet. Både arbetsgivare och fack ser förändringen som mycket positiv.
Även alla tillsvidareanställda undersköterskor kommer behöva söka beviset hos Socialstyrelsen för att bli "legitimerade". Men de har tio år på sig att göra det. Det är bara de undersköterskor som idag jobbar på kortare eller längre så kallade visstidsanställningar (olika former av vikariat) som inte får fortsätta kalla sig undersköterskor innan de fått sin skyddade yrkestitel. Redan har över 26 500 ansökningar kommit till Socialstyrelsen varför det kan dröja med att få beviset.
– Hos oss i Regionen är det ytterst få som är berörda. De visstidsanställa undersköterskorna får ofta tillsvidareanställning eftersom vi vet att de behövs i vården. Vi har lite drygt 2200 undersköterskor och totalt berörs 100 personer och av dem har bara 40 ett vikariat som sträcker sig efter första september. De berörda får ett personligt mejl angående förändringen och får en skylt där det istället står att de är omvårdnadsassistenter, säger Torbjörn Eriksson, chefsförhandlare på regionen. Däremot konstaterar han att de undersköterskor som får en skyddad yrkestitel inte ska räkna med en automatiskt löneförhöjning vilket Region Västmanland har lovat sina undersköterskor:
– Även när tidigare yrkesgrupper har fått egen legitimation har de inte fått höjd lön. Vi ser ju inte att de gör något annat än de vanliga arbetsuppgifterna, säger han.
På kommunen känner sig verksamhetsutvecklaren på kompetensförsörjningsenheten Hilda Lison också väl förberedd på förändringen.
– Vi har informerat via intranät, månadsbrev och arbetsplatsträffar. Inom kommunen finns 1307 undersköterskor, av dem är 91 visstidsanställda och berörs alltså av förändringen nu på en gång. Hur många som redan ansökt hos Socialstyrelsen vet vi ännu inte. Möjligheten har ju bara varit öppen i två veckor. Säkerligen är intresset större hos utbildade undersköterskor med visstidsanställning och som därför nu måste kalla sig vårdbiträden, säger Hilda Lison och tillägger att detta överlag ses som en positiv reform.
– Syftet är att stärka kvalitén och säkra upp kompetens och att höja statusen på yrket undersköterska, säger hon.
Vi har också talat med fackliga representanter både i kommunen och regionen men de menar att det ännu inte finns många frågor från medlemmarna om den skyddade yrkestiteln. Det är mitt i semestrarna och förändringen är ny. Man räknar med ett ökat tryck efter semestrarna.