De är främst den personal inom vården som måste täcka upp ett schema för hela dygnet och hela veckan (kallat 24/7) som berörs. I Östergötland innebär det att 4160 anställda, mest sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och undersköterskor, i fortsättningen kommer att jobba enligt nya och annorlunda scheman.
Läkarna är inte inräknade då de fortfarande inte har slutfört förhandlingen med de centrala parterna. Mycket talar för att just de får den stora förändringen. Detta för att kunna leva upp till regeln om 11 timmars dygnsvila med de jour- och beredskapsregler som finns. Idag arbetar 2154 läkare inom regionen och merparten blir troligen berörda.
Chefsförhandlaren Torbjörn Eriksson på Region Östergötland ser dock med tillförsikt fram emot att frågorna ska vara lösta i god tid till den första oktober då förändringen måste vara genomförd. Ska man hinna med måste man redan i slutet av maj börja implementera de nya tiderna då många scheman löper över lång tid.
– Vi har ett gott samarbete med fackförbunden men vi är också en av ytterst få regioner som kommit igång med att underlätta och effektivisera schemaläggningen med hjälp av artificiell intelligens. Vi har ett väl utvecklat system som ligger i teknisk framkant och har redan jobbat med det under flera år. Idag är 10 500 och våra 13 800 av våra anställda ansluta till systemet, berättar han.
Han menar också att förändringen kommer att innebära stora vinster både för arbetsgivarna och de anställda. Jämfört med brandmän och personliga assistenter som jobbar mycket långa pass och sedan är lediga länge är förändringen inte alls lika dramatisk för de anställda inom regionen. Här är passen som längst 10,5 timmar och målet med reformen är att få ner passen till som längst tio timmar.
– Idag har många inom vården haft en arbetstidsförläggning som inte varit optimal när det gäller möjligheter att återhämta sig. Det är till exempel vanligt att man jobbat först ett kvällspass och sedan går direkt på ett morgonpass vilket innebär att man kanske bara fått 9-9,5 timmas ledigt emellan. Det är inte tillräckligt för att få den återhämtning och sömn som man behöver. I fortsättningen ska schemat läggas så att alla får minst 11 timmars vila vilket kan innebär att man istället jobbar ett av skiften tre dagar i sträck. Men alla kommer att jobba lika många dagar, kvällar och nätter som tidigare men med möjligheter till 11 timmars minst återhämtning mellan passen.
Torbjörn Eriksson menar att förändringen säkert skapar oro och problem när alla ska vänja sig vid det nya sättet att förlägga arbetstiden. Både privat och på jobbet kommer det att kräva en tid av anpassning. Men på lång sikt blir det här ett sätt för personalen må att bättre både på arbetstid och fritid.
– Detta kan säkert positivt påverka personalomsättningen då vi vet att en del slutar inom 24/7-verksamheten på grund av tuffa arbetstider och därmed arbetsförhållande. När det fungerar kan detta innebära att vi får tillbaka personal som har slutat istället. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en skyddslag; den vill skydda personalen så att den kan behålla sin hälsa och orka en hel yrkeskarriär, säger Torbjörn Eriksson.
Fakta
Jour och beredskap tillkommer utöver ordinarie arbetstid
Jour – när medarbetare står till förfogande på arbetsplatsen för att omedelbart gå i aktivt arbete om arbetsgivaren begär det. Räknas inte som ordinarie arbetstid men som arbete vid tillämpning av dygnsvilobestämmelserna.
Beredskap – när medarbetare står till förfogande på plats utanför arbetsplatsen för att vid behov kunna utföra arbete. Räknas inte som ordinarie arbetstid, inte heller som arbete vid tillämpning av dygnsvilobestämmelserna. Ibland kallas detta ”bakjour” .