2020 bildades ett avknoppningsföretag från den världsledande och omtalade forskning som bedrivs kring organisk elektronik på Campus Norrköping. Företaget som heter n-Ink tillverkar ett bläck som i framtiden ska kunna fungera som ett alternativ till kiselbaserade halvledare. Och samtidigt kan miljövänliga och mycket mer härdiga och robusta solceller, batterier och sensorer framställas i princip i en vanlig tryckpress. Allt på grund av att man för in organiskt material i processen.
Bläcket är en sorts polymer (plast) som kan tryckas på en tunn plastfilm. Stora mängder kan framställas på mycket kort tid i en vanlig tryckspress med i princip samma funktion som en tidningspress. Dessa polymerer kan sedan byggas på med andra material för att få den funktion som krävs beroende på hur den ska användas. Och eftersom materialet är organiskt gifter de sig väl med de omgivande materialen.
Eftersom bläcket innehåller ett organiskt ämne som bär negativa laddningar och att bläckets egenskaper behålls vid hög temperatur är användningsområdena många och kompletterar de bläcker med positiva laddningsbärare som redan finns på marknaden.
För en amatör låter det som science fiction och efter att ha försökt sätta mig in i processen under samtal med folk som kan inser jag att jag bara får förstå så mycket som krävs för att kunna berätta om den framgångssaga som forskningen kring den organiska elektroniken har blivit. n-Ink är bara ett av flera företag som uppstått kring forskningen för att rönen också ska komma till nytta ute i samhället och dessutom på ett miljövänligt sätt.
Jonas Nilsson på Liu Invest som investerade de pengar som behövdes för att n-Ink skulle kunna dra igång sin verksamhet förklarar:
– Forskningen får inte bara stanna inom universitetet. Vi vill att forskarna själva ska få möjlighet att utnyttja sina landvinningar kommersiellt, säger Jonas Nilsson som också är ordförande i n-Inks styrelse. Han påpekar också att Sverige är unikt eftersom de enskilda avknoppningsföretagen får behålla patentet på produkterna. I andra länder behåller universiteten själva patenten. Detta har gjort att många utländska forskare söker sig till Sverige. Vilket n-Ink är ett bevis på. Samtliga som är knutna till n-Ink har utländsk bakgrund varför allt arbete och alla samtal sker på engelska.
Folkbladet träffar företagets vd, österrikaren Johannes Bintinger i företagets kontorslokaler på Campus Norrköping. Kopplingen till universitet är uppenbar men Johannes Bintinger själv har inte deltagit i forskningen tidigare. Han värvades utifrån när företaget bildades. Redan 2019 flyttade han till Norrköping med sin familj. Han har tre barn i ålder från åtta till 1,5 år.
– Både min fru och mina barn pratar redan bra svenska. Det är bara jag som inte kan än, säger han lite urskuldande och fortsätter.:
– Det var inte svårt att övertala mig att ta jobbet. Jag har en doktorsexamen från Wien i teknisk kemi. De forskare som är knutna till projektet gjorde att jag absolut ville vara med.
Än är företaget i sin linda men intresset för produkten - än så länge i den mängd som ryms i ett vanligt gammaldags bläckhorn - har redan vaknat och företag i elektronikbranschen ser möjligheter att utnyttja den nya tekniken. De håller på att testa hur produkten håller ute i verkligheten än så länge.
I ett första skede kommer mindre solceller att tillverkas som kan användas inomhus för att driva alla de elektroniska prylar som går på batterier som omger oss i hemmet, på stan och på arbetsplatsen.
– När testen är klara och man ska köra i större produktion då räcker naturligtvis inte ett bläckhorn till. Då krävs tillverkning i mycket större skala och tryckpressar med stor kapacitet, menar Johannes Bintinger som är fylld av självförtroende. Han är övertygad att produktens egenskaper är sådana att de håller för storproduktion och det som gläder honom extra är att det innebär att den enorma efterfrågan på halvledare nu också kan få ett mer miljövänligt alternativ. Bläcket är baserat på alkohol, utsläppen av koldioxid under processen är minimal och inga gifter används. Och produkterna har en längre hållbarhet än de som är baserade på kisel.