Folkbladet har ställt frågor om klimatarbetet till samtliga 13 kommuner i Östergötland, varav fem kommuner har återkommit med svar: Norrköping, Finspång, Åtvidaberg, Linköping och Mjölby.
"Norrköpings kommun arbetar med klimatfrågan inom flera områden. Både med utsläppsminskning och att anpassa samhället till ett förändrat klimat, vilket är en förutsättning i omställningen", skriver Merja Willman, miljö- och klimatstrateg i Norrköping.
Hon uppger att Norrköpings kommun inte har några mål för utsläpp, utan i stället "ambitiösa energimål".
"Vi har ett uppdrag att ta fram en färdplan för fossilfritt Norrköping", skriver Merja Willman.
Färdplanen kommer att utgå ifrån kommunens energiplan, som antogs 2009. Enligt den ska endast förnybara energislag och bränslen användas år 2030. Energiplanen gäller för hela det geografiska området Norrköpings kommun, men den färdplan som nu tas fram omfattar bara kommunen som organisation, inklusive de kommunala bolagen.
Miljö- och klimatstrategen räknar upp en lång rad andra styrdokument och projekt som kommunen jobbar med i klimatomställningen – allt från samordnad varudistribution till cirkulär ekonomi, hållbart resande och utveckling av biogasproduktion.
Trots alla projekt som pågår är kommunalrådet Karin Jonsson (C) tveksam till att Norrköping kommer att nå sin övergripande målsättning om att vara fossilfritt 2030.
– Nej, inte helt, det tror jag inte, säger Karin Jonsson och fortsätter:
– I kommunens verksamheter tror jag att vi kan nå ganska långt. Nu rår vi inte över allt själva, vi köper fjärrvärme från Eon, men de har samma målsättning. Vi har en oljehamn till exempel, den är inte direkt fossilfri.
Karin Jonsson säger sig trots allt vara ganska optimistisk. Hon berättar att den samordnade varudistributionen har minskat transporterna inne i stan.
Vad är det största hindret för att kommunen ska nå sina mål?
– Varor som vi köper. Det kan vara svårt att hitta helt fossilfria material.
Karin Jonsson nämner även, återigen, oljehamnen i Norrköping och privatbilismen som hinder för att nå målsättningen om en fossilfri kommun.
– Får vi inte ordning på privatbilismen och alternativa drivmedel kommer vi absolut inte att klara det här.
Samtidigt betonar hon att kommunen fokuserar på att nå målet inom sin egen organisation.
– Det vi menar med fossilfritt är den kommunala organisationen – det vi själva råder över.
Norrköpings kommun arbetar på olika sätt för att underlätta en omställning av den tunga trafiken. Det handlar om allt från att erbjuda mark till tankställen för förnybara drivmedel till att bygga ut hamnen och öka godstrafiken på järnväg.
– Däremot är det svårare för oss när det gäller privatbilismen, säger Karin Jonsson och menar att kommunen i det sammanhanget är beroende av statliga regler och EU-regler.
– Framför allt handlar det om att sätta stopp för att köra med fossila bränslen. Det gör man i vissa städer i världen nu. Då ger man också näringslivet möjlighet att ställa om, och det kan byggas infrastruktur kring nya tankställen.
Finspångs kommun har haft som målsättning att minska de lokala nettoutsläppen av koldioxid med 40 procent i kommunens geografiska område mellan 1990 och 2020. Kommunen ska nu se över sina energi- och klimatplaneringsdokument och ta fram en ny strategi.
"Arbetet fick flyttas fram på grund av pandemin", skriver hållbarhetsstrateg Jane Hjelmqvist.
Hon uppger att det pågår många olika klimatåtgärder på olika nivåer i kommunen. Till exempel installeras solceller på kommunala byggnader, fossila fordon fasas ut ur kommunkoncernens fordonsflotta och det ställs krav på fossilfria transporter inom upphandlingar.
Vilken målsättning Finspång ska ha för koldioxidutsläppen framöver återstår att se.
– Vi har inte kommit så långt att vi har diskuterat konkreta tal eller mål. I vissa avseenden har vi ansvar att ta fram mätetal för hela kommunen, inte bara vår egen verksamhet. I arbetet som står framför oss måste vi involvera näringslivet på olika sätt, dels för att få en rättvisande bild, dels för att få hjälp till åtgärder och se vad de kan bidra med, säger kommunalrådet Hugo Andersson (C).
Vilken del i omställningen har störst betydelse för att ni ska nå era mål?
– När det gäller fossilanvändningen är det resor och transporter.
Finspångs kommun har infört ett klimatväxlingssystem för att skynda på omställningen till fossilfria transporter inom den egna organisationen.
– Den CO2 vi förbrukar under våra interna resor och transporter belastas med avgifter. Pengarna läggs i en fond som vi kan använda till att göra klimatsmarta investeringar.
Innebär det att ni inte behöver minska utsläppen lika mycket?
– Nej, snarare tvärtom. Förhoppningsvis ska det inte bli några pengar i den här fonden. Målsättningen att vi ska vara koldioxidfria i våra resor och transporter. Huvudsyftet är inte att samla pengar. Vi ska stimulera till ett koldioxidfritt transportsätt.
Vad är det största hindret för att kommunen ska nå målen?
– Ett hinder är tillgången på de alternativa drivmedlen. Vi har fortfarande ingen biogasmack i Finspång. Vi jobbar med frågan men har inte löst den än. Vi hoppas kunna göra det relativt snart. Vi fick HVO100 med hjälp av en privat aktör. Alternativa drivmedel är en förutsättning för att vi ska bli fossilbränslefria. Vi har en fordonsflotta till stor del uppbyggd med förbränningsmotorer.
Åtvidabergs kommun har haft som mål att minska de lokala nettoutsläppen av växthusgaser med 40 procent fram till 2020, jämfört med 1990. Målet ska uppdateras i en ny energi- och klimatstrategi som kommer att tas fram till 2022. Miljöstrategen Klara Werner uppger att Åtvidaberg arbetar för att Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska genomsyra hela den kommunala organisationen, vilket även innefattar åtgärder för klimatet.
”De senaste åren har flera åtgärder kring kommunens fordon och transporter genomförts och idag tankar vi enbart med förnyelsebart bränsle”, skriver Klara Werner.
Till klimatåtgärderna hör även olika projekt och insatser, bland annat kring cirkulär ekonomi och energigenomgångar av verksamheter inom näringslivet.
Åtvidabergs mål om 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser 2020 nåddes troligen inte.
– Senaste uppföljningen jag sett var fram till 2018. Då var det kring 30 procent. Jag kan inte tänka mig att vi har uppnått det till 2020. Det är något jag tycker att vi måste jobba vidare med, säger kommunalrådet Joakim Magnusson (C).
Han bedömer att alla delar i omställningen är lika viktiga för att kommunen ska nå sina mål.
– Vi har kommit långt när det gäller el och uppvärmning och när det gäller fordonen. Vi jobbar på när det gäller maten.
Vad är det största hindret för att kommunen ska nå målen?
– Att det är en beteendeförändring vi pratar om. Det är oftast det man inte kan påverka.
Joakim Magnusson lyfter fram vikten av en förändring inom näringslivet och bland privatpersoner. Även om det är svårt att påverka människors beteenden menar han att det offentliga kan uppmuntra medborgarna till en förändring.
– Jag gillar inte piskor, jag gillar morötter.
I likhet med kommunalråden i Norrköping och Finspång nämner han i det sammanhanget resor och bilism. Själv kör han en biogasbil.
– Jag ser fördelen med att ha biogasbil, och trots att vi har biogasbil försöker jag att åka så lite som möjligt.
Linköpings kommuns mål, som gäller för kommunen som geografiskt område, är att vara koldioxidneutral 2025. Det betyder att kommunen inte ska tillföra något nettotillskott av koldioxid till atmosfären.
"Eftersom nollutsläpp inte är möjligt ska de kvarvarande utsläppen kompenseras, till exempel genom att vi producerar förnybar och resurseffektiv el", skriver Linköpings kommun på sin hemsida.
Några exempel på klimatåtgärder i Linköping är energi- och klimatkrav i upphandlingar, införande av vegetarisk mat som norm vid kommunalt finansierade måltider samt utvecklade möjligheter för e-möten och distansarbete.
Målet i Mjölby kommun är att minska utsläppen av växthusgaser med 63 procent till år 2030, jämfört med 1990. Målet gäller för kommunen som geografiskt område. Redan 2023 ska kommunen ha minskat sina egna utsläpp med 63 procent. Just nu fokuserar Mjölby mest på transporter, solceller och energibesparingar i fastigheter.
Fakta
Utsläpp i Norrköping
Norrköpings kommun har kartlagt koldioxidutsläpp från de kommunala verksamheterna. Följande områden stod för de största utsläppen år 2019 (andel av de totala utsläppen inom parentes):
1. Konsumtion/inköp/leasing (28 procent)
2. Fastigheter (23 procent)
3. Livsmedel (13 procent)
4. Restavfallshantering (12 procent)
5. Kapitalförvaltning (11 procent)
6. Upphandlade tjänster och entreprenader (9 procent)
Källa: Klimatkartläggning för Norrköpings kommun 2019