Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mycket dold och obetald övertid för läkarkåren

Sjukhusläkarna fick kraftigt ökad arbetsbörda under pandemin. Men deras arbetstid är annorlunda uppbyggd än sköterskornas varför den officiella redovisningen av merarbetet inte täcker hela bilden. Övertiden var dessutom ännu större än statistiken visar. Det menar läkarföreningens ordförande i Östergötland Niklas Theorin.

Många läkare arbetar jour och beredskap på akuten. Under pandemin innebar detemycke mer arbetad tid än normalt.

Många läkare arbetar jour och beredskap på akuten. Under pandemin innebar detemycke mer arbetad tid än normalt.

Foto: Thomas Möller

Nyheter2023-02-18 06:45

– Utöver ordinarie arbetstid på vår vanliga klinik har många läkare jour- och beredskap på akuten och i hemmet. Så är vår arbetstid uppbyggd. Under pandemin utnyttjades den mertiden maximalt vilket inte är helt normalt. Dessutom är det så att många av oss stannade kvar nån timme extra för att avsluta arbete som påbörjats. Då har vi normalt rätt att utnyttja flextid vilket inte gick under pandemin. Därmed finns en dold övertid utöver den redovisade som vi dessutom inte får betalt för, berättar Niklas Theorin.

Främst under de två första pandemiåren innebar det att den redovisade "övertiden" i form av verkligt arbetad tid under jour och beredskap ökade med kring 20 000 timmar för läkarkåren i allmänhet jämfört med ett normalår. Men här handlar det om betydligt färre individer som stod för det övertidsarbetet jämfört med sjuksköterskorna och undersköterskorna. .  

Niklas Theorin konstaterar att den hårda arbetsbelastningen på läkarkåren under pandemin och efter har inneburit att också läkare har slutat och framför allt att det blivit mycket svårt att rekrytera ny personal. 

– Det beror kanske inte i första hand på pandemin men de jourtunga passen med kvällar, nätter och helger för många läkare gör att många vill byta jobb. Frustrationen minskar inte av den stora bristen på tillgängliga vårdplatser. Den bristen beror ju till en viss del på pandemiåren. Det har blivit en ond spiral som gör att bristen på sköterskor bara blir större. Att inte kunna erbjuda en sängplats när vi vet att den behövs eller när vi inte kan ta hand om patienterna som vi borde är väldigt stressande, säger Niklas Theorin som menar att ledningen nu måste prioritera vad läkarna ska göra och vad de ska välja bort. 

För sjuksköterskorna är mycket högre lön det främsta kravet för att komma tillbaka till eller stanna i vården. Men det är kanske inte riktigt er läkares prioritet utan istället att arbetsförhållandena måste förbättras?

– Ja, så skulle man kunna säga. För oss är det viktigast att vi får en rimlig arbetssituation där vi känner att vi hinner med det som måste göras, säger Niklas Theorin. När han inte jobbar fackligt arbetar han på medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!