– Incidenter låter som ett ganska blekt ord för det som händer men det är så de kallas i polisrapporterna. Försöket till mordbrand är ju värre än så liksom händelsen på försoningsdagen förra året när medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen försökte skrämma besökarna från att gå in i synagogan. Hoten tycks ha blivit grövre just i Norrköping än på andra håll i Sverige. Därtill kan vi lägga allt klotter som huset har utsatts för, säger Lena Posner Körösi i en kommentar och uppmanar både polisen och kommunen att agera.
Hon tillägger att många judar runt om i Sverige upplever en generell oro utan att ha blivit direkt utsatta men i Norrköping finns det de facto en oro som måste tas på allvar.
– Man bör diskutera att skapa någon sorts skydd för synagogan. Hur det ska gå till är inte min sak att bedöma men jag hoppas att de två myndigheterna tillsammans nu gör något åt hotbilden.
Lena Posner Körösi menar att hoten mot judarna numera mest kommer från den högerextrema världen som fått luft under vingarna i stort sett över hela världen under senare år. Aktiviteterna från andra grupper som radikala islamister och vänsterradikala grupperingen är just nu inte alls lika många.
Polisen i Norrköping har under det senaste året tagit emot tre anmälningar om brott kring synagogan. Den senaste händelsen från förra veckan har rubricerats som skadegörelse, inte försök till mordbrand. Tidigare i år stod en person inne på synagogans tomt och tvingades ta emot glåpord från en förbipasserande. En gång kastades ett hårt föremål mot ett fönster, som krossades. Brotten är svåra att utreda.
– Något generellt skydd mot synagogan har vi i polisen inte resurser till. Vi hoppas att folk ringer 112 så fort något händer men annars får församlingen lita till sitt eget skydd, säger gruppchefen hos polisen Olof Fäldt.
Säkerhetssamordnaren på Norrköpings kommun, Tony Georgson berättar att kommunen har en kontinuerlig dialog med den judiska församlingen. Speciellt inför arrangemang och utställningar med judiska beröringspunkter där församling och kommun medverkar. Då gör kommunen en bedömning om vilket skydd som behövs och vem som ska se till att skyddet finns där. Polisen ger tillstånd och bedömer om ett speciellt skydd behövs, men sedan är det oftast arrangören själv som får se till att det skyddet kommer på plats. Polisen finns närvarande vid särskilda tillfällen som nyligen när Arbetes museum hade en utställning om förintelsen. Vad gäller egendom har de enskilda organisationerna ett eget ansvar för att skydda sin egendom genom larmanordningar och annat, menar han.
– Det som har hänt mot den judiska församlingen under senare år är beklämmande på många sätt. Svårigheten är att bedöma var och när ett skydd behövs och ett kontinuerligt skydd är en polisiär fråga. Vi har religionsfrihet och yttrandefrihet i vårt land vilket ska respekteras. När inte den respektenfinns är svårt att förutse. Vi kommer fortsätta vår dialog med den judiska församlingen kring deras säkerhet. Det är viktigt att man känner sig trygg, säger Tony Georgson.