– I Sverige är det långt mellan valen och om vi inte hade mätningarna så skulle kanske partierna, utan grund, istället påstå att de har ett folkligt stöd, men att rapportera eventuella skillnader från föregående månad kan bli märkligt eftersom det normalt sett inte händer så mycket månad från månad, säger Richard Öhrvall, statsvetare och forskare vid Linköpings universitet.
Inte heller mellan valen 2014 och 2018 skedde till exempel så stora förändringar, enligt honom.
– Det här extrema fokuset på tiondelar, som till stor del beror på slumpen kanske inte fyller så stor funktion. Istället borde man se mer långsiktigt, men i och med att opinionsinstituten erbjuder media siffror varje månad så rapporteras det om det trots att det kanske inte skett någon större förändring, säger Richard Öhrvall.
Men det har också hänt att partiledare avgått på grund av dåliga opinionssiffror för att andra riksdagsledamöter kanske oroas över att om partiet inte går tillräckligt bra i kommande val, så riskerar de att förlora sina platser i riksdagen.
Inför val så kan opinionssiffrorna även få väljare att stödrösta på partier som riskerar att hamna under spärren för att gynna det politiska blocket man själv röstar inom, men då handlar det om mätningar tätt inpå val.
Är opinionsiffrorna som presenteras månadsvis i tre och ett halvt år före valet av allmänintresse eller handlar det mest om partiernas interna arbete?
– Det kan man fråga sig. Det påverkar det interna klimatet, det är roligare att arbeta i medvind än i motvind. Dessutom gör partierna egna mätningar, säger Richard Öhrvall.
Han är av uppfattningen att mätningarna inte var särskilt fel ute när det gäller presidentvalet 2016 i USA och Brexitomröstningen, utan att problemet till stor del låg i tolkningarna av mätningarna.
– Media har svårt att förstå osäkerheten i opinionsundersökningarna, om media vill lägga sådant fokus på opinionsmätningar, då borde de också ha anställda som förstår statistiken. Jag tycker även att det vore intressantare om man tittade på långsiktiga trender, exempelvis hur ungdomar röstade för tio år sedan jämfört med nu och dra slutsatser av det, säger Richard Öhrvall.
Dessutom har det blivit svårare att få väljare att svara på opinionsundersökningar och svarsfrekvensen har sjunkit, vilket kan ge ett osäkrare underlag för prognoser.