Kommunen har ett lagstadgat krav att var fjärde år uppdatera sin så kallade risk- och sårbarhetsanalys. I år har innehållet förändrats en hel del jämfört med tidigare år, enligt uppgift mycket beroende på det försämrade världsläget och den ökade hotbilden i samhället. Men vad som är nytt är nästan omöjligt att räkna ut eftersom ett stort antal sidor bara består av stora svarta block som döljer all den text som finns därunder.
Vi har pratat med kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl för att få en förklaring till att jag som Norrköpingsbo i princip inte begriper något om vilka risker jag utsätts för trots att jag läst samtliga 58 sidor i den nytryckta analysen.
– Vi har den här gången gjort fördjupade analyser av de sårbarheter som finns i vår kommunala verksamhet. I en tid av ökade spänningar i världen måste vi bli mer försiktiga vad vi avslöjar när det finns intressen som vill kunna utnyttja en kommuns sårbarhet. Vi måste helt enkelt skydda vår verksamhet och vara mer försiktiga med vad som blir offentligt. På det sättet skyddar vi ju också kommunens invånare. Därför är rapporten sekretesskyddad, säger Sophia Jarl.
Kraven på vad risk- och sårbarhetsanalysen ska innehålla har skärpts för att få mer enhetliga bedömningar för alla Sverige kommuner. Och det är alltså de kommunala verksamheternas sårbarhet som ska analyseras i första hand. Hur robusta är kommunens system, finns det reservkapacitet när de normala systemen slås ut. Kan man behålla värmen på äldreboendena, hur långt räcker nödvattnet om det ordinarie dricksvattnet slås ut, klarar vi varuförsörjningen om drivmedel inte finns att tillgå. Är personalen förberedd och tränad i krissituationer ? Det finns tusen frågor men hur rustat just Norrköping är får vi alltså inte veta.
Frågan är om de politiker som har fattat beslutet om analysen har fått se de ocensurerade handlingarna inför sammanträdet? Och hur skyddar man sig från att handlingarna i så fall sprids vidare när en stor församling som kommunstyrelsen får del av vilka risker vi utsätts för. I kommunstyrelsen sitter 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Vi har vänt oss till kanslichefen Julia Zetterstrand:
– Samtliga 26 ledamöter i kommunstyrelsen ser den ocensurerade versionen men säkerheten kring hur de får del av den och hur de kommer åt den fortsättningsvis är stor. Allt sker i slutna digitala system och det krävs en så kallad tvåhandsinloggning för att alls komma åt handlingarna. Och fortsättningsvis är handlingarna lösenordsskyddade. Papper förekommer inte, säger Julia Zetterstrand.
Tidigare har även riskerna med andra verksamheter inom kommunens gränser analyserats mer. Över tid är det också så att nya risker tillkommer och andra minskar. Tydligt är att alltmer kopplas till oron över den omfattande digitaliseringen.Liksom den sociala oron med större motsättningar mellan grupper i samhället.
I Norrköping finns ett mycket stort antal farliga industrier, så k Seveso-anläggningar där en olycka kan skapa stor förödelse i ett samhälle när farliga ämnen sprids okontrollerat. Bara Göteborg har fler sådana anläggningar. Men hur stadens invånare ska skyddas mot en olycka där i samband med ett fientligt angrepp vet vi alltså inte. Eller hur alla farliga transporter som sker på våra vägar, järnvägar och till sjöss ska skyddas mot fientliga angrepp.