Visserligen kallas det för "målbild" att skapa nya vårdplatser i svaret. Men vårddirektör Ninnie Borendal Wodlin menar att det är nödvändigt att denna ambition förverkligas. Hon har skrivit svaret till IVO tillsammans med den medicinske direktören Karl Landergren.
Svaret till IVO handlar bara om Universitetssjukhuset där man har ambitionen att öppna totalt 43 nya vårdplatser, 20 internmedicinska och 23 allmänkirurgiska platser. Men även de två andra sjukhusen ska få fler. Vrinnevisjukhuset planeras få 30-talet nya vårdplatser under året och Motala 10.
– Genom att öka de allmänna kirurgiska och medicinska platserna hoppas vi kunna freda den högspecialiserade vården. Idag kan de tvingas ta emot patienter från andra avdelningar som då tar kraft från den specialiserade vården. Detta är ett sätt att försöka stoppa utlokaliseringarna av patienter för att de inte får plats där de hör hemma. Men också ett sätt att lätta på trycket på akuten, säger hon till Folkbladet.
Ninnie Borendal Wodlin menar att man troligen kommer att behöva använda inhyrd personal på de nya avdelningarna i väntan på att arbetsbördan för den ordinarie personalen kan avta.
I svaret konstaterar hon att IVO har rätt i att bristen på vårdplatser just nu innebär stora problem och att den frågan är viktig att lösa. Hon skriver om Linköping men konstaterar under vårt samtal att problembilden är den samma också på Vrinnevi och i Motala.
– Sedan sjukhuset gick ur det stabsläge som pandemin föranledde har utmaningarna att hålla vårdplatser öppna eskalerat. Detta då pandemin satt stor press på vårdverksamheten och dess medarbetare, vilket gjort att medarbetarna efteråt valt att lämna verksamheten, sägs det och man konstaterar att sjukhuset i december i fjol hade 50 färre sjuksköterskor i tjänst jämfört med december 2021.
IVO håller på att inspektera samtliga sjukhus i Sverige. De 27 som skärskådats och där kritiken varit väldigt hård är bara början. Både Vrinnevisjukhuset och sjukhuset i Motala väntar besök. Men eftersom problembilden är så lika inom hela slutenvården kan vi dra slutsatsen att det som ledningen nu vill göra i Linköping också kommer att genomföras på Vrinnevisjukhuset och i Motala.
En funktion som "vårdflödesansvarig läkare" har eller ska genomföras där verksamhetschefer från olika kliniker turas om att placera patienterna på "patientsäkra platser". Det kan i sin tur innebära att de tre sjukhusen kan ta hjälp av varandra och att man därför behöver ha en daglig kontakt. Så här skriver man vidare:
"Uppdrag har givits till sjukhuset att ta fram ett regionövergripande arbetssätt för att kunna fördela patienter mellan sjukhusen när behoven överskrider kapaciteten på något sjukhus."
För att minska trycket på akuten arbetar man nu för att Universitetssjukhusets slutenvårdskliniker tar hand om de minst sjuka patienterna från akutmottagningen i väntan på att en sängplats finns. De svårt sjuka får vänta kvar på akuten i väntan på en sängsplats. Målet är att dessa svårt sjuka inte ska behöva vänta längre än 30 minuter.
För att minska det ytterligare menar man att de mottagningar som idag skickar kända patienter till akuten när man bedömer att de behöver vård istället ska hänvisas till mottagningens vårdavdelning.