Ny teknik ger sjöräddningen mer att göra
Vid midsommar startar högsäsongen för Sjöräddningssällskapet i Arkösund. - Vi har märkt att fler går på grund när de har GPS. De blir mer vågade och går in på områden som inte är så välkända, säger Göran Johansson, stationschef och räddningsskeppare.
Vid midsommar börjar högsäsongen för sjöräddningssällskapet.
Foto: Skogh Andreas
15 minuter efter larm ska sjöräddningssällskapet ha lämnat bryggan i Arkösund. Går det larm om sjöräddning så svävar människor i livsfara och varje minut kan vara avgörande. - Snittiden för avgång är sju minuter, säger Göran Johansson. Dygnet runt, året om ska de vara redo. Jouren består av fyra man som vid behov kan ringa in sjukvårdspersonal. När de lämnar bryggan ska de ha med sig allt som behövs för att rädda en person som av olika anledningar råkat i sjönöd. - Jourhavande befälhavare ska utifrån information bestämma vilka resurser som ska användas, säger Göran Johansson. Ideellt
Sjöräddningssällskapet i Sverige bildades från början av anhöriga till människor som arbetade på sjön. - De ville göra något för att hjälpa skeppsbrutna, berättar Göran Johansson. Det är Sjöfartsverket som har huvudansvaret för sjöräddningen. Men Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som bygger på människors goda vilja att hjälpa andra. - Jag har alltid gillat att vara på sjön och sen är det roligt att kunna hjälpa andra, förklarar Jim Karlsson och får medhåll av de andra. Livshotande
De bor i Arkösund vilket nästan är en förutsättning för att kunna delta i sjöräddningen. På sommaren är det 20 personer som medverkar, av dem är drygt 12 aktiva i det operativa, på vintern minskar antalet. - Det beror på att många av de som bara bor här på sommaren också hjälper till. Det är inte så många som bor här året om, förklarar Göran Johansson. De har drygt 90 larm på ett år, av dem är 50 livshotande. Och nog har gruppen som Folkbladet träffar en hel del upplevelser både roliga och hemska att berätta om. - Det jag kommer ihåg starkast var en man som ramlade över bord efter att ha fått bommen på sin segelbåt i huvudet. Han hamnade i vattnet och det var alldeles beckmörkt när vi åkte runt och letade efter honom i vattnet. Men vi hittade honom, säger Meg Wigmo, sjuksköterska. Men många av situationerna som de kallas ut till är tillbud som för sjöräddningen är vardag och ganska enkla att lösa. - För många kan det upplevas som en hemsk situation, men för oss som är vana blir det en annan sak. Så vi löser många problem, säger Göran Johansson. Tre båtar
Till sitt förfogande har Sjöräddningssällskapet i Arkösund tre båtar av olika storlekar. Alla har de kunnat köpas in genom att företag eller personer donerat pengar. - Men vi skulle behöva modernisera en del, i vart fall vad gäller den stora båten. Den har nog egentligen gått ur tiden, men det krävs mycket pengar att skaffa en ny och det är pengar som vi inte har idag, förklarar de gemensamt. Den äldre och stora båten, Erik Collin, har inte den modernaste utrustningen som skulle underlätta vid snabba insatser. Fartblind
Men den tekniska utvecklingen är inte alltid positiv. GPS och att båtarna går fortare verkar göra att fler går på grund. - De blir mer vågade med gps och ger sig in på vatten de inte varit i tidigare, förklarar Göran Johansson. Den höga hastigheten gör dessutom att många blir fartblinda. - De förstår inte hur fort det egentligen går förrän det har skett en olycka. Och visst riskerar olyckorna att öka med de snabba båtarna, befarar han, men påpekar att båtfolket har blivit bättre på många andra områden. - Folk skaffar inte längre bara båt som om det var en självklarhet. De flesta är idag medvetna om att det krävs kunskaper och går kurser, säger Göran Johansson.
Så jobbar vi med nyheter