Norr om Norrköpings resecentrum ligger Marieborgs herrgård i anslutning till stambanan. Ostlänken kommer att få en ny sträckning strax väster om stambanan in mot det nya resecentret och därför har en arkeologisk utredning genomförts där.
Vid utredningen, som innefattat kart- och arkivsökning och schaktning, påträffades lämningar från en statarbebyggelse som växte fram i anslutning till herrgården under 1820-talet. Här har man identifierat tolv byggnader – varav en var statarlängan ”Banbygget” där proletärförfattaren Moa Martinson (1890-1964), tillsammans med sin mamma och styvfar, bodde i en liten vindslägenhet en kort period i sitt liv, åren 1901 till 1902, då hon var elva år.
Familjen flyttade ofta, men tiden här satte djupa spår hos Moa Martinson: ”Marieborg är en av de statargårdar som aldrig går ur mitt minne. En sådan utsugning av statare och en sådan kvarleva av gammalt träl- och feodalvälde har jag inte upplevt på någon annan gård, varken förr eller senare”.
Hon beskriver även en annan statarlänga i närheten, ”Långrocken”, som var i ännu sämre skick än "Banbygget".
Martinsons upplevelser av statarlivet och fattigdom kom att spela stor roll för hennes författarskap.
Förutom arbetarlängor har det funnits smedja och andra typer av bebyggelse här, på båda sidor om bron över till Marieborgs folkhögskola. Statarlängan där Martinson bodde låg på höger sida om bron.
– Statarbebyggelsen i sig är intressant. Det är naturligtvis intressant att Moa Martinson har bott här, men det är ytterst sällan vi får möjlighet att undersöka den här typen av lämningar, säger Magnus Djerfsten, kulturmiljöspecialist vid Trafikverket, och talar om de obesuttnas kulturarv.
Förhoppningen är också att kunna se vad de som bodde här odlade i trädgårdarna.
Statarlängan där Martinson bodde revs i början av 1970-talet. Nu är det bara lerig mark kvar. Och snart ska Ostlänken dras över statargrunderna.
Tidigast nästa år kan lämningarna, utspridda på ett ganska stort område, undersökas närmare. Djerfsten har en tät dialog med länsstyrelsen om att det här är en plats som man skulle kunna jobba med, inte bara arkeologiskt, utan också förmedla kunskap kring, om ett samhälle som vi hade i Sverige för inte så länge sedan.
En ny lagstiftning från 2014 gör att lämningar fram till 1850 räknas som fornlämningar.
Utredningarna längs Ostlänken kommer också att beröra ett bevarat torp som författaren Harry Martinson, Moas man, och hans kollegor hade som skrivarstuga på 1920-talet, i södra delen av Södertälje kommun.