Nya guidade vandringar och en ny skrift om järngruvorna i Hällestad!
Det siktar hembygdsforskaren Jan-Eric Karlström, 87, på under året.
– När det blir aktuellt med nya vandringar och föreläsningar, hänger förstås på coronasituationen framöver, säger Jan-Eric Karlström.
– Men att skriva en ny skrift, tänker jag försöka göra så snart som jag hämtat nya krafter efter en sjukhusvistelse nyligen, säger han.
– De här nya fakta som kommit fram om Hällestadsgruvorna ligger och gror i mig och jag vill gärna uppdatera historien där i en ny skrift.
Och den nya skriften, ska förstås berätta om de nya fakta om Bagghyttan i Hällestad, som visat sig vara cirka 100 år äldre än man trott tidigare, som Folkbladet tidigare berättat om.
Det är arkeologen Erika Räf, som ledde arbetet med den nya åldersbestämningen och hon skriver så här i sin rapport:
"Man kan nu via kol-14-metoden säga att hyttan har existerat redan från år 1285 och sannolikt kommer det undersökta kolet från en mycket aktiv del av hyttan."
– Hittills har man varit säker på att den här gruvan var i drift från år 1377, säger Jan-Eric Karlström.
– Vi har nämligen ett köpekontrakt, som visar att Bo Jonsson Grip köpte gruvan det året.
Men nu kan man alltså flytta tillbaka gruvhistorien i Hällestad nästan 100 år ytterligare tillbaka?
– Ja, tack vare arkeologens undersökningar, visar det sig nu att hyttorna i Hällestad, är lika gamla, som vilka andra gruvor som helst i Sverige.
– Hittills har man gärna pratat om Norbergs gruvor, där man har en gruva, Lapphyttan, som är noggrant undersökt och den ligger på åldersspannet 1100-1200-talet. Men nu alltså bergslagen i Östergötland lika gammal som i Norberg.
Från början har verksamheten i Hällestad bedrivits som renodlad bondebergslag.
Alla i mantal satta hemman i bergslagssocknarna ägde rätt, eller kanske snarare skyldighet att delta i näringen. Bergsbönderna samverkade i en arbetsgemenskap som något påminner om vår tids ekonomiska föreningar.
Den bärande principen för organisationen var, att man arbetade gemensamt där den praktiska nyttan gjorde samverkan nödvändig, men i övrigt drev varje inbrukare sitt eget företag.
Vid mitten av 1600-talet drabbades bergslagen av malmbrist. I detta bekymmersamma läge upptäckte malmletaren Lars Olsson år 1642 en ny gruva, som under ytterligare sextio år framåt skulle förse Hällestad bergslags smälthyttor med högklassig järnmalm i stora kvantiteter.