2004 stod tidningspapper för 75 procent, och telefonkatalogpapper för resterande delen, av Bravikens pappersbruks produktion. Men bruket, som är en del av Holmen Paper, har varit med om en del förändringar under de 13 åren som förlöpt. Minst sagt. I dag produceras inget papper till telefonkataloger alls, medan tidningspappret står för ungefär en fjärdedel av produktionen.
– Det var runt 2007 som vi märkte att efterfrågan på tidningspapper sjönk. Vi var tvungna att ställa om och dra nytta av färsk råvara, i stället för att blanda in returpapper, berättar Fredrik Holgersson, brukschef på Bravikens pappersbruk.
Att blanda in returpapper i tidningspappersframställningen är ett helt konventionellt sätt att göra det på, men de nya krav som uppstod när bruket tvingades ställa om produktionen till magasin- och reklamtryckspapper, gjorde att man fick tänka annorlunda.
– Returpapper kan man använda ungefär fem gånger, sedan går fibrerna sönder. På det sätt som vi nu tillverkar SC-papper, vilket vi gjort sedan 2015, krävs det enbart färska fibrer. Det gör att vi nu kan tillverka tjockare, glansigare och ljusare papper än tidigare. Då fungerar det inte med returpapper, förklarar Fredrik Holgersson.
Med den nya kalanderpressen som bruket investerade i 2015 skapas detta papper som brukschefen kallar för ”supersuccé”. Pressen kan liknas vid ett gigantiskt strykjärn som värmer och trycker pappret så att det får en glatt yta.
– Kalandern är en otroligt viktig del i vår omställning, säger Fredrik Holgersson.
Pressen sitter i slutet av pappersmaskin PM53 och varje dygn skapar maskinen en nio meter bred rulle som räcker från bruket enda till Spanien! I ett kontrollrum sitter Johan Linder och Daniel Stefanovic och övervakar maskinen.
– Jag har hand om driften på maskinen och Daniel sköter färgen så att det blir rätt nyanser, berättar Johan.
Ytterligare en maskin, PM52 är igång. Tillsammans producerar maskinerna specialpapper (till magasin, reklam och pocketböcker) och tidningspapper, där den förstnämnda delen i dag står för 75 procent av produktionen. Maskinerna är igång dygnet runt och stoppas enbart när fel uppstår eller vid rengöring.
Förutom att produktionsomställningen ställt nya krav på medarbetarna, har andra delar i verksamheten påverkats: råvaran måste vara färskare, nya kunder ska hittas och logistiken har förändrats:
– När vi nästan bara hade tidningspapper hade vi större marginal för tiden då rullarna transporterades, för tryckerierna hade sina egna lager. Men nu är det mer precist: om vi har en beställning till norra Tyskland till ett visst datum så måste den vara där då, säger Fredrik Holgersson.
Även transportsätten har förändrats. Ut till kunderna i Centraleuropa sker transporterna i huvudsak med kombitransport; lastbilar hämtar på bruket, kör till en järnvägsknut och lastar över på tåg, för vidare transport ut till kunderna. Utöver dessa transporter har pappersbruket två egna båtar som avgår till Tyskland och England varje vecka och till kunderna i norden sker transporen med lastbil.
Fredrik Holgersson berättar att det i dag råder en framtidstro på bruket. Och även om det ibland varit kämpiga år, där PM51 och returpappersanläggningen lagts ned och där nära hälften av de 750 anställda fått gå – "vi var tvungna att styra om kapaciteten för att klara omställningen" som han säger – så imponeras han av de anställdas iver att lära nytt:
– Det är ett oerhört engagemang bland medarbetarna. Det är klart att det är jobbigt med omställning, men jag är oerhört imponerad av dem! Tillsammans ser vi fram emot att fortsätta ta pappersbranschen in i framtiden, säger han.