Det råder färgglad aktivitet när Folkbladet kommer på besök på Rösgången 31, precis intill där spårvagnen vänder i Vidablick. Det färgglada tyget med blommor i olikfärgade kulörter som köptes in för ett par veckor sedan, har blivit till gardiner, kuddar, dukar och löpare.
– Jag bara syr!, säger Mia Karlsson och skrattar.
Ett par timmar om dagen har hon suttit bakom kompisen Birgitta Fridséns Husqvarna Automatic, med den klassiskt gröna färgen, och skapat, medan Birgitta och några andra klippt och nålat.
– Jag gifte mig 1959 och då hade jag redan köpt symaskinen. Så gammal är den, berättar Birgitta.
Mia berättar att hon sydde mycket förr, "till både mig själv och barnen". På senare år har det dock inte blivit så mycket sytt, förrän nu då.
– Min mamma var sömmerska. Så jag har det väl i mig. När Ermina frågade om vi ville sy, tänkte jag att det var en kul idé.
Ermina heter Hrustanovic i efternamn och är aktivitetsledare på den här träffpunkten. Hon har uppdraget klart för sig:
– Jag vill att de som kommer hit ska känna att det är deras. Att de bestämmer vilka aktiviteter det ska vara, säger hon.
Något som uppskattas av besökarna.
– Det har hänt mycket sedan hon kom hit. Hon frågar vad vi vill göra. Och det är alltid hembakat, aldrig köpebröd. Hon har till och med grillaftnar!, säger Mia Karlsson.
– Vi grillar hela året, även på vintern, fortsätter Ermina, som tagit fasta på att besökarna är nyfikna på all världens mat:
– Vi har ätit tapas, tortilla, pizza och så har jag bjudit på rökt kött från mitt hemland Bosnien.
Varje dag serveras lunch på träffpunkten och varje dag är det någon eller några aktiviteter.
– Vi har träffpunktsmöte varje månad och då får alla säga vad de vill göra, säger Ermina.
En av besökarna, Kerstin Malmström, brukar hålla i frågesport. Sittjympa är det två gånger i veckan, det spelas spel, dansas och ibland åker de på utflykt.
– Vi har bland annat varit på Gubbens trädgård, säger Ermina.
Snart är gardinerna uppsatta och det är dags för nästa aktivitet: Bingo. Bredvid 98-åriga Svea Andersson sitter Ellen Löfgren som jobbar som resurs på Rösgången 31.
– Hon hjälper mig, jag ser inte en enda siffra! Men de vill ha med mig ändå. Hon är så bra, säger Svea och fattar Ellens hand.