Ändå plockar han ut drygt 1, 2 miljoner kronor för rättegångarna i tingsrätten och hovrätten.
– Man måste vara beredd att betala vissa saker själv, som minnesexperten, det måste man ju om en åklagare 2016 tror att det går att se på en människa om man ljuger eller inte. Hellre betalar jag själv och vet att jag gjort allt jag kunnat, det känns bra efteråt och det kommer jag fortsätta med, säger Thomas Bodström.
Läs mer:Friades från mord i hovrätten
Hovrätten anser att han har begärt ersättning för 76 arbetstimmar, men huvudförhandlingen pågick endast i 27 timmar och rätten tycker att Thomas Bodström har lagt ner mer arbete på målet än som fordrats för att tillvarata klientens rätt.
– Jag anser att jag har lagt ner den tid som behövts, rätten har inte samma uppfattning.
Att han har fyllt i fel när det gäller reseersättning är en ren felskrivning.
– Man kan ta fel ibland, man har några korta sekunder på sig att kryssa i.
Du får ut ungefär dubbelt så mycket ersättning som Leif Silbersky, trots att ni båda företrädde klienter misstänkta och dömda för samma brott i tingsrätten– hur kommer det sig?
– Om man företräder en person som inte har varit med i händelserna så kan man inte få så mycket i ersättning som, när man som jag, företräder en person som har varit med från början till slut. Utan att han för den delen erkänt sig skyldig, säger Thomas Bodström.
Leif Silbersky som får ungefär hälften av vad Bodström får i ersättning anser inte att det är för att han är hälften så bra, dessutom fick ju han sin klient friad.
– Man ska inte tro att storleken på arvodet utgår utifrån hur bra advokater är.
Men när du vet att Bodström får mer än du, vill inte du ha mer betalt då?
Nej, jag vill inte ha mer pengar, jag tar betalt för mitt arbete och så fick jag ju heller ingen prutning utan fick den ersättning jag begärt, säger Leif Silbersky.
Läs mer:Krimbloggen: Silbersky fick rätt
– Varför advokater får olika mycket i ersättning kan jag inte svara på, det är varje enskild domstol som tar de besluten, säger Johanna Levin, som är beredningsjurist vid tingsrätten i Norrköping.
Utan att gå in på det aktuella målet, svarar Johanna Levin generellt.
– Det kan till exempel bero på hur mycket utredningsarbete som föregått, hur ofta det har skett omhäktningsförhandling och hur ofta man har besökt sin klient.
Under torsdagseftermiddagen återkommer Bodström och säger:
– Vid en närmare genomgång kan jag konstatera att jag har yrkat för lite i ersättning för tidsspillan. Hovrätten har också gjort en felaktig beräkning av tidsspillan, som jag kommer att överklaga.