Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dvardala - paradis för sällsynta arter

Barrskogsområdena i Dvardala i Åby är ett paradis för sällsynta växter och djur.
Diskussioner pågår mellan länsstyrelsen, markägaren Holmen och kommunen om området ska bli naturreservat.
Folkbladet följde med på en utflykt till den rika skogsmiljön med tvåhundraåriga tallar, ädellövsinslag och död ved som är mumma för insekter.

I de försvagade och döda asparna har hackspettarna gjort flera hål.

I de försvagade och döda asparna har hackspettarna gjort flera hål.

Foto:

ÅBY2005-10-24 06:00
- Alla är överens om att det är värdefullt och måste bevaras. Men det viktiga för oss är inte hur det bevaras - utan att det bevaras. Det är ett jättefint område med gammal skog som är orörd sedan lång tid, säger Tommy Ek, skogsbiolog på länsstyrelsen.
Dvardala ligger i norra Åby, mellan gamla och nya Katrineholmsvägen. Området har redan inventerats av både kommunen och länsstyrelsen.
Det är den nybildade skogsgruppen inom Naturskyddsföreningen i Norrköping som beger sig ut på skogsvandring tillsammans med Björn Erik Holm från Skogsvårdsstyrelsen och Tommy Ek för att titta på de så kallade värdekärnorna, skog med höga naturvärden och rödlistade arter.

Artrik skog
Vi letar oss från Åby IP, genom villasamhället och ut i skogen. På ett ställe stannar vi upp på stigen, omgivna av ett pedagogiskt exempel: Två olika skogsmiljöer på varsin sida om oss. Den flacka och enformiga skogsmiljön på ena sidan har inte alls samma rika djur och växtliv som skogen vid berget, där det växer bland annat asp, björk och gran mellan stenblocken.
- I de solexponerade döda, gamla asparna finns gott om mat för till exempel hackspettar. Här ser ni tre till fyra bohål, berättar Björn Erik Holm, från Skogsvårdsstyrelsen.
- I området finns även raggbocken som lever av ved och minskat kraftigt med det moderna skogsbruket de senaste hundra åren, fortsätter han.
Den sällsynta ärtvickern är också extremt känslig för skogsbruk och finns på väldigt få platser i landet, men växer i området kring Dvardala.
- Det är en riktig raritet. Hugger man ner skog i området kommer den aldrig tillbaka, säger Tommy.

Sällsynt stor knopplav
Vi tar en paus för att utforska området och ganska snart hittar någon en skriftlav på en björkstam. Den allra mest sällsynta laven i området är annars stor knopplav, som inte finns någon annanstans i kommunen.
Vi går djupare in i ett skyddsvärt skogsparti med skuggig och fuktig granskog.
- Berget intill ger skiftningar i ljus och bördighet. Variationen gör att vi hittar olika träslag och växtlighet på marken. De träd som faller kan hamna antingen fuktigt eller torrt. Det ger en mångfald av växter och djur, säger Tommy Ek.
Någon tar genast fram luppen för att titta på en ärgnållav som växer under rotvältor. Medan Tommy konstaterar att klibbticka har bitit sig in i en omkullvält gran som vi kliver över.
- Det är en vanlig art som är viktig för nedbrytningsprocessen. Det blir mumma för massor av insekter, säger han.
Tommy Ek berättar att länsstyrelsen tagit fram en strategi för skydd av skog, som nu är ute på remiss till ideell natturvård och skogsbruk. Enligt den ska alla värdekärnor på områden större än tio hektar bevaras - eftersom det handlar om så få områden i länet.
- Det här området är betydligt större än så, det handlar om kanske hundra hektar varav 70 procent är värdekärnor, säger han.
Antingen kan det ske frivilligt genom att markägaren tar eget ansvar för att bevara naturvärdena eller formellt, genom exempelvis naturreservat eller biotopskydd.
Andra exempel på områden som är så värdefulla att länsstyrelsen vill att de bevaras är skogsområdena kring Ågelsjön, Bråvikenförkastningen och Kvarseboklint.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om