Byggsnack på ryska

Gints Kaplers, som Svenska Byggnadsarbetareförbundets företrädare här heter, kom till Sverige år 2005 som byggjobbare. Han blev fackligt aktiv av egna dåliga erfarenheter och arbetar nu sedan tre år åt förbundet. Dels är han tolk, och dels runt på byggen för att informera byggjobbare från f d Östeuropa - som på några få år har blivit många - om deras rättigheter. Med letter har han ju språket gemensamt. I övrigt blir det ryska med äldre arbetare (ryska tvangs ju alla lära sig, från första klass), och engelska med de yngre. Ut till bygget
Vi följer med honom och Tim Gustavsson, mätningsföreståndare i Byggnads avd 9, till Åbybygget vid Gamla Stockholmsvägen. De ska träffa arbetsledningen för ett resonemang om de litauiska arbetarna. Ett av parhusen står färdigmonterat. På den färdiggjutna grunden till nästa hus hålls två arbetare, och Gints Kaplers går fram till dem. Jodå, de är litauer - och strax är då samtalet igång. På ryska, alltså; letter och litauer må vara grannar men förstår ändå inte varandras språk. En yngre kille med glasögon och luva och en lite äldre, stadig man som blir den som för ordet. Solen värmer och det visar sig, att vi kan hänga med nästan skapligt i samtalet. Företaget som de båda jobbar för är "svetski", och det talas om akordo, och procent, och kampanj, och rabotji som ju har med arbete att göra. Brutto och produtto tycker vi oss också på pricken förstå. Går att mäta
Samtalet är hjärtligt, emellanåt skrattas det. Efteråt förklarar Kaplers, att han informerat om Byggnads och vad som kan göras för dem. De har redovisat sina löner, och han vidarebefordrar några siffror till Tim Gustavsson. - Det går att mäta på de här jobben, konstaterar Gustavsson. Medlemsavgiften skulle betala sig för dem. Det är sex litauiska byggnadsarbetare här. Nu infinner sig arbetsledaren, som är från Växjö, heter Lennart Egonsson och tills nyligen var snickare själv. Nu jobbar han åt EBC, företaget som svarar för det här bygget. De tre - Kaplers, Gustavsson och Egonsson - drar sig in i byggboden för att förhandla, och Folkbladet får komma med. 135 kr i timmen är vad de här litauerna tjänar. Det är då 88 procent av de 156 kr, som en normalbetald svensk byggnadsarbetare i Norrköping har. "Lönedumpning"
Det framgår strax att Gustavsson anser, att det här helt enkelt är "lönedumpning". Han utgår från att det är fullvärdig arbetskraft, som EBC tagit över. Men då ska de också ha betalt enligt listan. Egonsson svarar, att 135 kr är samma som avtalades för samma mannar i Tallboda, Linköping där de var senast. Han var själv inte med om den uppgörelsen, och vet inte vem det var från Byggnads. Man kommer fram till, att det kan ha varit Conny Holm. Men det går ju att ta reda på. EBC ger de här arbetarna en del förmåner. Så t ex hyr man en lägenhet åt dem på Bergslagsgatan inne i Norrköping, och ger dem varje dag gratis biltransport till Åby. Dessutom är det ju en del i arbetet, som på grund av språksvårigheterna inte flyter hundraprocentigt. Hör inte hemma
- Jag måste åka hit så snart det ska hämtas material. Och om det behövs någon kontakt med byggledningen, då måste det ju gå genom mig, säger Egonsson. Men Tim Gustavsson svarar, att sådant där överhuvud taget inte hör hemma i en ackordsuppgörelse. - Om de här killarna går för 135 spänn, då konkurrerar du inte på lika villkor. - Ja, men slutsumman måste ju gå ihop, svarar Egonsson. Vi kan ju inte betala ut mer än vi får in. I så fall kan vi ju bara packa ihop. - Jag kan inte släppa det här, återtar Gustavsson. Vi måste träffas en gång till, så att vi kan göra upp. I dagsläget kan jag inte köpa de här 88 procenten. Träffas igen
Så man kommer överens om en ny träff, och Egonsson säger att han nog tror man ska kunna komma överens. Gints Kaplers har hållit sig i bakgrunden, medan mätningsföreståndare Gustavsson skött förhandlingen. Men han antyder å sin sida, att man här nog inte kan följa "listan" till 100 procent. I sådana här fall måste man ta hänsyn också till vissa andra faktorer. Men det bör gå att kompromissa. Till skillnad från ett antal andra företag, både svenska och utlandsägda, som han stött på Sverige runt så verkar det här företaget vara seriöst. - 20 procent av företagen är helt seriösa, säger han. En hel flora
Men sedan finns en hel flora av mindre seriösa aktörer. Med svarta pengar, som aldrig redovisas. Nyckeln till att röja upp i detta träsk är, att svenska och utländska skattemyndigheter börjar samköra och arbeta effektivt. - Då skulle de oseriösa företagen dra sig ur med en gång, säger Gints Kaplers.

Information till våra läsare

Byggsnack på ryska