Anders Ygeman är inrikesminister. Häromveckan utsågs han av tidningen Dagens Opinion till "Årets politiker". Det är lätt att förstå varför. Som ansvarig för polis- och andra blåljusfrågor har han befunnit sig långt bort från lugnet i de politiska stormarnas öga. Terrordåden som via Paris, Köpenhamn, Paris igen och nu senast Bryssel har rört sig upp mot våra breddgrader har tillsammans med invandringskollapsen placerat Ygeman mitt i de reala och mediala stormbyarna. Han har klarat det bra. I går var han i Norrköping på ett kort besök. Vi möttes en stund.
Läs gärna: Vilka släpper vi in?
Anders Ygeman hoppas att det snart ska vara möjligt att tala om något annat än invandring och terror. En helt begriplig önskan som jag delar helt och fullt. Håller regeringen i sin nuvarande och återreglerade invandringspolitik under de kommande åren så finns också mycket goda förutsättningar att den granskande politiska debatten återvänder till frågor om arbete och utbildning. Terrorn är svårare förstås. Under Anders Ygeman och justitieminister Morgan Johansson gör ändå regeringen vad den kan för att förstärka det nationella skalskyddet mot terror.
Läs gärna: Alltmer bisarrt om papperslösa.
I morgon träder lagen om förbud mot terrorresor i kraft. Även finansiering av terrorresor förbjuds. Och lite senare i april skärps passreglerna. Inte mindre än 177 000 svenska pass är anmälda som försvunna. En del av alla dessa försvinnanden har kriminella och terrorrelaterade orsaker. De nya reglerna innebär bland annat att ingen svensk ska få ta ut mer än tre pass under en femårsperiod. Enligt regeringens proposition var det drygt 6 000 personer som beviljades fler än tre pass under åren 2009–2013. En person beviljades 18 pass under femårsperioden!
Alliansregeringen var märkvärdigt klen i grenarna lag, ordning och kontroll. Den här regeringen har öppnat betydligt starkare. En central punkt i skalskyddet mot terror är att i görligaste mån veta vilka som är i landet. De återinförda identitetskontrollerna vid danska gränsen är en mycket betydelsefull och berömvärd åtgärd. Enligt uppgifter från Migrationsverket är det emellertid ungefär 40 procent av de som får uppehållstillstånd som inte kan styrka sin identitet.
Ett mer polisiärt perspektiv på identitetskontroller behövs på Migrationsverket. Anders Ygeman understryker under vårt samtal att asylrätten bygger på att det är den sökandes ansvar att styrka sin identitet. Och han betonar det allt närmare samarbetet mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket.
Terrorism och invandring ska inte blandas ihop. Men det gäller att inte blunda för att det finns samband och överlappningar där det verkligen gäller att myndigheterna agerar med öppna ögon.