Sveriges försvarsmakt deltar just nu i två stora Natoövningar I Östersjön och i Polen. En del av Östersjöövningen är förlagd till Stockholms södra skärgård där svenska Gripenplan övar tillsammans med amerikanska och brittiska helikoptrar. När riksdagen förra veckan sade ja till det långtgående värdlandsavtalet med Nato så opponerade sig endast de två ytterkantspartierna. Vid voteringen röstade endast Vänsterpartiet och fyra miljöpartister mot regeringens förslag.
Närmandet till Nato går fort och blir alltmer okontroversiellt för varje dag som går.
Vilket i sin tur förstår beror på att förhållanden på marken har förändrats i grunden. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uttryckte saken enkelt och kraftfullt när han intervjuades i Ekot om Sveriges deltagande i Natoövningarna: "När man gör en helhetsbedömning så har Ryssland annekterat Krim, vi har en rubbad europeisk säkerhetsordning och i den strategi som vi valt så ingår övningsverksamhet med andra." Precis så är det.
Den tidigare "kommunalrådskungen" från Fagersta Stig Henriksson är numera riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Stig Henriksson har även han intervjuats av Ekot angående det flitiga svenska Natoövandet.
Läs gärna: Per T har rätt om Nato och Juholt.
Lika lysande och självtänkande som Henriksson var när han var kommunalråd i Fagersta, lika förutsägbart fastlåst är han i sin rikspolitiska roll. Till Ekot säger Stig Henriksson: "Vi bidrar aktivt till en övnings- och rustningsspiral i vårt närområde. Det vet vi av erfarenhet att det får motsvarande signaler från andra hållet."
Som om det handlade om "signaler" mellan USA och Sovjet i ett fornt kallakrigsläge. Som om Krim och Ukraina inte fanns. Bedrövligt. Men dessbättre alltmer perifert. Vad jag förstår så pågår det nu reformarbete inom SD för att förändra partiets Karl den tolfteinspirerade perspektiv på försvars- och säkerhetspolitik och därmed närma sig mer nutida förhållanden. Att Vänsterpartiet skulle släppa sina Sovjetinspirerade perspektiv på ett liknande sätt känns tyvärr mer avlägset.
Läs gärna: Inget sjabbel för Löfven.
Peter Hultqvist borde ha en starkare roll i regeringen. Likt Ylva Johansson med etableringen och Ibrahim Baylan med utanförskapsförorterna borde Hultqvist ta ett samordnande grepp om försvars- och säkerhetspolitiken. Regeringens uppträdande känns inte riktigt helgjutet i alla stycken. Det skulle ha ett stort värde med en markering om att förra årets försvarspolitiska uppgörelse och anslagshöjning inte var ett enstaka skott i mörkret.
Sverige blir tryggare med Hultqvists "helhetsbedömningar."