För några av de socialdemokrater och miljöpartister som går och hoppas på regeringsuppdrag kan det däremot vara en dålig nyhet. I de förmodat mest trixiga utskotten och i riksdagsgruppernas ledning har både S och MP behov av starka personer med parlamentarisk auktoritet. Vilket talmansvalet var ett tecken på.
Urban Ahlin kanske drömde om utrikesministerposten – det har jag ingen aning om. Hans nya uppdrag som talman står emellertid i betydligt högre rang med tanke på de politiska omständigheterna. Han kommer behöva använda alla vackra och mindre vackra sidor av det politiska maktspelet för att lyckas. Statsråden är självklart viktiga de också. De nya ministrarnas attityd till riksdagen kommer att ha stor betydelse. Vilket talar för att erfarna personer som till exempel Ulrica Messing och Maria Wetterstrand borde stå högt upp på regeringsbildarnas önskelistor. Regeringen behöver ministrar som är gångbara på politikens mittfält, som kan gästa de flesta riksdagsgrupper och som inte retar upp riksdagen i onödan. Messings kombination av riksdags- och regeringserfarenheter, några år ute i näringslivet och relativ ungdom är smått unik i dagens aktiva politikerkrets. Hon vet hur det går till att förhandla med bångstyriga och trilskande riksdagar. Wetterstrand är en auktoritet inom Miljöpartiet och ett gott namn i politiken i stort. Hon vet hur riksdagen fungerar, är orädd och chosefri och skulle säkerligen göra stor nytta för en minoritetsregerings tassande i riksdagshusets vrår och korridorer.
Det parlamentariska grovarbetet kommer dock och som sagt att utföras i riksdagen. Parlamentarism är ett hantverk – en konstart i sina bästa stunder – som kräver sina kvinnor och män. I S riksdagsgrupp finns stor erfarenhet och politisk kompetens församlad. Ledamöter som likt Lena Hallengren och Ibrahim Baylan ingår i den taniga skara riksdagsledamöter som också har regeringserfarenhet kanske kan blomma ut som självständiga och ledande förhandlare i riksdagen?
På statsrådsposterna kan Löfven chansa på några ungdomliga stjärnskott och överraskningar. Det har han inte råd med i riksdagen.