Gunnar Gillberg är lektor och sociolog på Göteborgs universitet. Han skriver också krönikor på Göteborgspostens ledarsida. Häromdagen tog han upp den eviga frågan "Vad vilja Socialdemokraterna?" i en intressant och läsvärd text.
Det är ju så med gamla maktpartier att de har att tampas med fördomar om att de ville mer förr i tiden än vad de vill nu för tiden.
Gunnar Gillberg tar avstamp i de samhällsförändrande krafter som invandringsfrågan är så full av. Han använder sig av ett snart fyrtioårigt citat från en tidningsintervju där Olof Palme svarade på frågan om hur främlingsfientlighet skulle motverkas i samhället: ”För det första måste vi ha en reglerad invandring, det har jag alltid varit anhängare av. Alltså att vi på ett rimligt sätt, kvantitativt, kan bemästra problemet. För det andra att vi för en konsekvent jämlikhetspolitik. Om någon av dessa två förutsättningar brister, riskerar vi att få svåra problem.” (1977)
Enligt Gunnar Gillberg är Palmecitatet ett uttryck för den framgång och styrka som präglade den tidens socialdemokrati. Han uttrycker den historiska framgångsfaktorn som "förmågan att balansera motstridiga intressen." Det har Gillberg helt rätt i. Han har också rätt när han slår fast att "denna realism måste återerövras."
Det kan vara så att dagens socialdemokrati är på väg att närma sig realismen igen. Dagens socialdemokrati kämpar hur som helst just nu med att få den reglerade invandringen återinstallerad i samhället. Men intrycket är lite suddigt; är detta något som Socialdemokraterna vill? Eller känner de sig tvingade? En del ledande S-personer uttalar fortfarande hur "oerhört stolta" de är över Sveriges invandringspolitiska insatser; det vill säga stolta över den "sociala bomb" som Gunnar Gillberg anser ha skapats när "Europas i särklass mest generösa invandringspolitik under lång tid kombinerats med skattesänkningar och en naiv syn på integration och mångkultur." Jag tror det vore bra för S att vara mer tydliga här. Den invandringspolitiska regim som har rått under ett antal år var fel. Det som nu sker är att vi försöker - för att tala med Palme - "på ett rimligt sätt, kvantitativt bemästra problemet". Det borde S samfällt vara stolt över.
Och apropå det här med jämlikheten; vad har socialdemokratin på gång där? Gunnar Gillberg skriver att det krävs en "tydlig integrationsstrategi och ett kunskapslyft av historiska mått." Någonting i det häradet krävs kanske. Kan socialdemokratin på ett handfast och realistiskt sätt samla ihop sig till något sådant? Ta ett fast grepp över skolan för alla nyanlända? Sjösätta ett stort lärlingsprogram? Upprusta rättsstaten?
Omöjligt är det inte.