Kinesiska staten äger via bolaget Geely Volvo Cars som bygger bilar i bland annat Göteborg. Nyligen har Geely även köpt in sig som storägare i Sveriges största företag AB Volvo som tillverkar lastbilar; även det med starka band till Göteborg. Geely är också den enskilt största ägaren i tyska Daimler som på både lastbils- och personbilssidan är en stor konkurrent till Volvo. Ekoredaktionen på Sveriges Radio uppmärksammade saken (27/4) och ställde frågor till Geelys finanschef Daniel Li.
Meer att läsa: Förtroendet har skadats.
Ekots reporter förde fram de farhågor om "intressekonflikter" som diskuteras i näringslivskretsar i både Sverige och Tyskland. "We don´t think so", (Vi tänker inte så) sa Daniel Li. Jag ska inte övertolka finanschefens svar. Det kan vara så att Geely har helt olika affärsmässiga strategier för sitt storägande i de båda konkurrerande företagen. Likafullt är det omöjligt att inte fundera på om svaret "We dont think so" på frågor om intressekonflikter mellan konkurrerande företag i själva verket är ett omedvetet uttryck för mentaliteten hos en företrädare för ett helt annat ekonomiskt system än vad vi är vana vid?
Mer att läsa: Medier utan faktakoll.
Kina är en ingenjörs- och byråkratdriven statskapitalistisk gigant; ett megastort Statsföretag AB. Kinesiska statens företag tänker inte på samma sätt om intressekonflikter och konkurrens som vad västerländska företag och stater gör. Utan att måla fan på väggen så tror jag att vi ska vara rädda om våra intressekonflikter och om konkurrensen. De har samband med sådant som demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet och annat smått och gott som är viktigt för välstånd och tillit.
Mer att läsa: Den feta katten i rummet.
I en annan del av Sveriges framsida Göteborg tycks det pågå omvälvande saker i politiken. I en undersökning som Göteborgsposten beställt av Sifo visar det sig att det nya partiet "Demokraterna" - bildat av Martin Wannholt; ett uteslutet kommunalråd för M för ett år sedan - är nästan lika stora som S, som nästan alltid styrt Göteborg. Socialdemokraterna når endast upp till 15 procent, M är störst på nästan 19 och Demokraterna landar på 13 procent. Och då har ändå SD 10 procent och det lokala protestpartiet Vägvalet 6 procent.
Inget parti kan känna sig säkert när intressekonflikter och konkurrens viner genom politiken. Sådana saker behöver inte Kommunistpartiet i Kina oroa sig för.