Ord är väldigt viktiga i politikens verkligheter. Ord bör dock inte ersätta verkligheterna för politikerna; ty då går det illa. På detta tema reflekterar Göteborgspostens politiska redaktör Alice Teodorescu i en mycket intressant text på GP: s ledarsida 2 juni: "När hur något skildras blir viktigare än vad det är som skildras kommer budskapet förr eller senare att eka tomt."
Som för allting annat inom partipolitikens händelser efter 2010 så är SD i centrum för Teodorescus text; eller kanske snarare andra partiers förhållningssätt till SD. (Detta skriver jag utan minsta antydan till ironi. Faktum är att i stort sett all politikutveckling sedan 2010 har skett mot frågefonden "Gynnas eller missgynnas SD av detta?" Denna inskränkthet har gjort politiken allt torftigare och fått den att eka allt tommare.)
Mer att läsa: En redig vänster.
De verkligheter som SD bar med sig in i partipolitiken på riksnivå förnekades och bemöttes med en bombmatta av ord om öppenhet, tolerans, humanism, fascism, nyfascism, rasism och nazism. De politiker inom den då borgerliga regeringen som hade kunnat bjuda motstånd med verkliga ord - Nyamko Sabuni och Tobias Billström - sparkades respektive näpstes. Och SD fördubblades igen vid valet 2014.
Till slut var det partiveteranen och utrikesministern Margot Wallström som i en intervju med DN: s Ewa Stenberg (30/10 2015) valde att använda verkliga ord: "Situationen i Sverige bekymrar henne. Det var därför hon talade med Filipstads Per Gruvberger.
– De vet inte hur de ska klara sin budget, de har upp till 200 barn som de inte kan placera i skolan nu. Och socialtjänsten går helt på knäna. Kommunalrådet säger att risken är att det blir en polarisering mellan människor i samhället. (--) Jag tror att de flesta känner att vi inte kan upprätthålla ett system där det kanske kommer 190 000 människor varje år, i längden kommer våra system att braka ihop. Och det mottagandet kommer inte att få folkligt stöd."
Mer att läsa: Nygamla Moderaterna.
Margot Wallströms verkliga ord fick kuttingen att vända. En knapp månad senare lades politiken om. Men de verkliga orden har ännu inte präglat socialdemokratin. Tvärtom fylls S- tillvaron nu av låtsasord om välfärdsvinster som Jimmie Åkesson vill ge till giriga direktörer på undersköterskors bekostnad. Ty SD styr fortfarande allt. Det är inte bra.