Fråga: Hur agerar en person som en klok politiker i ett läge där läget är svårt och svajigt och där det ännu inte finns några rimliga förväntningar på att någon ska ställa sig upp och peka med hela handen? Svar: Den personen agerar ungefär som Stefan Löfven gjorde vid pressträffen på måndagsförmiddagen. Expeditionsregeringens statsminister och S partiledare höll pressträff efter sitt möte med talman Andreas Norlén där Löfven meddelat att han för stunden inte såg några möjligheter att bilda en S-ledd regering. Stefan Löfven lät orden falla på följande sätt:
"Det är ju ovanligt för Sverige med ganska utdragna regeringsbildningar. Men att det tar tid i år är inte uttryck för något slags spel utan för en viktig demokratisk process. Det är en process som inte kan hastas fram, men det är också en process som inte ska fördröjas i onödan."
Så talar en person som inte stänger några dörrar i onödan. Vad det slutligen kommer att betyda i praktiken återstår att se. Det som tilltalar mig är attityden.
Det klagas och gnys en del på talmannens långsamhet. Men det är ju faktiskt inte Andreas Norlén som ska bilda regering. Talmannen kan ju inte tvinga en partiledare att ställa upp som statsministerkandidat i en omröstning i riksdagen. Personen i fråga måste själv vilja ställa upp i en votering. Den som ställer upp som statsministerkandidat ska ha rimliga chanser att kunna tolereras av riksdagen. Bedömningen av hur pass trovärdig en kandidat är görs av talmannen. Grundlagarna ger talmannen möjligheten att förlora tre omröstningar. Det är först vid en fjärde förlust som talmannen åläggs att fastställa datum för ett extraval som ska hållas inom tre månader efter den fjärde omröstningen.
Att talmannen har flera chanser på sig betyder att grundlagsfäderna vägt in möjligheten av besvärliga regeringsförhandlingar; likt dem vi upplever nu. Det finns alltså möjligheter för talmannen att låta pröva en statsministerkandidat utan att vara helt hundra säker på att kandidaten blir vald. Men en Andreas Norlén som skjuter från höften lite hur som helst; det skulle kunna leda till en verklig kris i politiken.