Vissa saker går det troll i. Så är det bara. Det är självklart fullt berättigat att kritisera regeringen för det märkliga förslaget om något slags tillfällig "gymnasieasyl" för några tusen unga män som i allt väsentligt saknar asylskäl. Jag tillhör själv de kritiska. Sakligt sett finns det väldigt svaga skäl att genomföra den manövern som regeringen vill göra. Problemen puttas framåt några år i tiden; det är vad som sker. Tid och tidens gång ska i och för sig inte föraktas. Tiden läker inte alla sår och "löser" inte alla problem. Men en hel del saker kommer att på gott och ont fixa sig på egen hand genom tidsutdräkten.
Sakliga skäl till gymnasieasylen lyser annars med sin frånvaro. Men eftersom det är politik och politiska partier vi talar om här så finns det starka skäl att också granska och värdera de politiska skäl som kan finnas för S och MP att bete sig som de gör i denna fråga.
I miljöpartiets egen självbild lever man i ett närmast symbiotiskt förhållande med papperslösa och med flyktingaktivister. Regeringsperioden har i det avseendet varit mycket motig för MP. De ensamkommande unga som i stora antal och under många år har sökt sig till Sverige för att få asyl har blivit något slags symbol för Miljöpartiet. Av politiska skäl ansågs det därför vara mycket viktigt med genomslag i regeringen för MP: s kongressbeslut om amnesti. Huruvida MP på allvar hotade med att lämna regeringen har jag ingen aning om. Och det går verkligen att diskutera om det i så fall hade varit ett problem för S; om MP lämnat? Om vi emellertid antar att S av politiska skäl - som jag inte riktigt förstår - absolut inte ville hantera en regeringskris till julgröten så blir ju förslaget från regeringen begripligare ur en politisk synvinkel.
En annan politisk vinkel är självklart att S hoppas kunna sätta de fyra borgerliga partierna - som gärna vill vara en trovärdig allians - i en rävsax när förslaget om gymnasieasyl kommer till riksdagen för votering. Det krävs mycket för att M och C ska hamna på samma sida i en sådan omröstning. Vilket chikanerar Alliansen. Vilket i sin tur visar att även en alliansregering hade fått hitta på något liknande som gymnasieasylen för att hantera de invandringspolitiska konflikterna inom sig. Vilket i sin tur belyser behovet av mer rationella och sakfrågeinriktade riksdagsmajoriteter som kan hålla de symbolpolitiska trollen borta när det gäller vitala frågor om folkvandringar.