Ett växande antal människor i Mellanöstern och Afrika har under de senaste decennierna lämnat den absoluta fattigdomen och har därmed mer ork och tid och pengar för att planera för mer långsiktiga förändringar i livet. De kan till exempel börja fundera på att chansa på att ta sig till Europa där välståndet och livschanserna är bättre.
Folkvandringstrycket mot Europas gränser är således fortsatt högt. Tack vare partnerskap med Turkiet och stora insatser i Grekland så har de stora vandringarna norr och västerut i Europa minskat radikalt under det gångna året. Att enbart dämma upp människomassorna vid gränserna kommer dock inte att fungera i längden. Människors längtan efter bättre livschanser och mer anständiga livsvillkor är stark och uthållig.
Mer att läsa: Svenska massproblem behöver utmanas.
Att försöka processa fram en fungerande folkvandringspolitik är därför sannolikt den mest bjudande uppgiften för ledande politiker i Sverige och i många andra länder. Att möta folkvandringar med asylrättsprövningar låter sig inte göras. Asylprövningar är ändamålsenliga då skyddsskälen står i centrum. Däremot är asylrätten otympligt ofunktionell då det istället snarare handlar om en förfrågan om att få pröva lyckan i en rikare del av världen. Vilket de svenska nyliga erfarenheterna mer än övertydligt visar.
Möjligheten att söka asyl ska givetvis inte avvecklas. Lämpligen knyts asylinvandringen till FN-systemets kvotflyktingsystem vilket ger Sverige hyfsat förutsägbara inflöden av skyddsbehövande och resurskrävande medmänniskor. Utvecklad frihandel och smart riktade biståndssatsningar kan samtidigt göra tillvaron mer dräglig och hoppfull för människor i allt större delar av världen.
Mer att läsa: Systemet har klappat ihop.
Folkvandringens huvudspår bör anknyta till förhållningssätt som är betydligt mer ändamålsenliga och långsiktigt uthålliga. Närmast till hands är den slags arbetskrafts- och meritinvandring som tillämpas i Kanada (och efter Brexit snart också i Storbritannien fullt ut).
Även Sverige har lång erfarenhet av strukturerad arbetskraftsinvandring. Under ett par decennier från 1950-talet och framåt fick hundratusentals människor från krigsdrabbade och/eller fattigare delar av Europa chansen att komma till Sverige Här kunde de med sina färdigheter och kunskaper som grund arbeta upp ett eget välstånd samtidigt som deras arbete gynnade Sveriges tillväxt och allmänna välstånd.
Det är i den riktningen som en human och hållbar folkvandringspolitik bör utvecklas.