Den fristående kolumnisten Karin Pihl skriver på Expressens ledarsida om behovet av mer "principlösa" politiker. (13 april)
Ordvalet är väl ägnat att provocera och att på så sätt locka till läsning. Den som läser Pihls artikel inser att hon inte alls har något mot principer och principiella uppfattningar. Hennes insiktsfulla poäng är att oomkullrunkeliga principer inte bör övertrumfa pragmatisk resultatinriktning när det kommer till politik.
Hon lyfter fram att de medborgerliga förväntningarna på ledande politiker är att de ska ha förmågan att vidta åtgärder som gör något åt sådant som människor upplever som problem. Medborgarnyttan är mycket begränsad med politiker som går runt och säger en massa "fina" saker och som driver igenom propositioner och lagar som på sin höjd blir principiella slag i luften.
Mer att läsa: Det behövs en elak jäkel.
Historikern och professorn Lars Trägårdh är inne på liknande tankegångar i ett podradioinslag med PJ Anders Linder på Axess om skillnaden mellan "medborgerliga och mänskliga rättigheter". (13 april)
Mänskliga rättigheter är självklart något som är värt att strida för. Problemet blir när dessa rättigheter blandas samman med medborgerliga rättigheter som regleras inom nationalstaterna. De negativa rättigheterna - rätten att till exempel slippa bli torterad och förföljd - är universella och oproblematiska i det här sammanhanget. De positiva mänskliga rättigheterna - till exempel rätten till skolgång och socialbidrag- som kostar pengar som någon annan ska betala; de är däremot nationella och kan inte utlovas hela mänskligheten. Politiker som med stora gester lovar bort svenska skattebetalares inskickade pengar; de bryter ett samhällskontrakt som de tragiskt nog kanske inte ens förstått.
Mer att läsa: Akademien tar sig samman.
Det finns en begriplig längtan till det rena, fina och moraliska som liksom står över politikens kohandlande avvägningar mellan intressen och frammanglande av kompromisser. Sådant utövat längtande hör emellertid det civila samhället till. Politiker bör hålla sig till politik och till att försöka åtgärda samhällsproblem som de har mandat över. Annars går det på tok. Sverige har behov av mer riktig politik och av mindre tok.