Det lär bli många hårda ord i riksdagen idag måndag då de nyvalda 349 ledamöterna ska utse nya talmän. Talmansvalets laddningar illustrerar väl det osäkra läget i svensk inrikespolitik. Den gamla ordningen - närmast evigt återkommande S-regeringar och så två alliansregeringar lite på slutet - finns inte längre och ingen ny ordning har ännu etablerats.
Talmansvalet kan ses som ett slags förpostfäktning till vad som komma skall när det gäller valet av statsminister och till ett otal voteringar om budgetar och annat under de fyra år som väntar den nya riksdagen. Nere på marken är i och för sig det mesta klart.
Mer att läsa: Det finns inga block att överskrida
Andreas Norlén (M) kommer att väljas till talman med 205 röster; om nu alla lyckas skriva rätt namn på rätt sätt och på rätt lapp i den slutna omröstningen. Siffran 205 indikerar att det finns en stor majoritet i riksdagen för borgerlig politik. Hur den regering ska komma att se ut som ska förvalta den borgerliga övervikten är dock ännu skrivet i stjärnorna. SD: s partiledare Jimmie Åkesson betonade i sin röstförklaring under helgen att Sverigedemokraterna ser Moderaterna som mest lämpade regeringsbildare och att det därför är följdriktigt att även rösta på en moderat i talmansvalet.
"Moderaterna" är något helt annat än "Alliansen". Och en alliansregering skulle väl ens knappast palla trycket att bli vald med 205 röster; det vill säga bli vald med hjälp av bland annat 62 SD-röster? De borgerliga har ännu långt kvar tills de när socialdemokratins pragmatiska höjder. I talmansvalet 2010 ställde S upp Kent Härstedt som motkandidat till Per Westerberg (M). För att Härstedt skulle kunna bli vald krävdes att SD röstade på honom. Dåvarande partiledaren Mona Sahlin sa till TT att hon inte kunde ta "hänsyn" till hur SD röstade. Härstedt sa i samma intervju att "Vi kan inte tänka bort Sverigedemokraterna från Sveriges riksdag. Oavsett vem som blir vald så måste det ske med en majoritet."
Det vore befriande om S mer påtagligt återvände till Sahlins/Härstedts attityder till SD. Dagens fixering vid SD är osund. Plakataktivismen inom V och MP har lett till att de båda partierna idag kommer att försöka göra en kupp för att stoppa valet av en talman från SD. Det vore bedrövligt om S - eller för den delen C och L - visade det dåliga omdömet att ansluta till plakateriet.