Micael Bydén är överbefälhavare sedan tre år tillbaka. Micael Bydén i partnerskap med försvarsminister Peter Hultqvist förefaller har fått in lite mer ordning, stabilitet och framtidstro i Försvarsmakten. Anslagen har ökat, banden till Nato har förstärkts, det har tagits tag i bemanningsproblemen när det gäller soldater och sjömän och militärövningar där uppgiften är att försvara Sverige har ökat i antal och omfång.
Det känns som om det hela rullar på åt rätt håll. Vilket väl antagligen var helt nödvändigt efter alla åren av rullande åt fel håll som Försvarsmakten upplevt tidigare.
Under den gångna helgen (10 november) intervjuades ÖB Micael Bydén i Nyhetsmorgon i TV4. Samtalet i studion var intressant även om vinkeln var väl hårt skruvad. ÖB fick till sin förvåning (antar jag) frågor om det kanske rentav var dags för honom "att avgå" eftersom han inte fick de ekonomiska resurser som krävdes för att genomföra sitt uppdrag? Frågor om ÖB: s avgång kopplades till att "regeringskrisen" innebär att Försvarsmakten inte kan få officiella besked om ekonomin framöver. ÖB anser att det behövs ytterligare 18 miljarder kronor under de kommande tre åren för att kunna hålla igång med värnpliktiga och med övningar och underhåll på ett kvalitativt acceptabelt sätt.
Utöver detta har det statliga Ekonomistyrningsverket (ESV) räknat fram att de politiska beslut om det militära försvaret som har tagits tidigare innebär att det fattas 88 miljarder kronor fram till 2025. Därav är enligt ESV 29 miljarder kronor vikta för materielinköp.
Det finns inga som helst sakliga anledningar att redan nu tala om allvarliga pengakonflikter mellan ÖB och regeringen. Skulle regeringsproblemen fortsätta i några månader till eller om de skulle landa i att en försvarspolitiskt oförmögen regerings väljs så får de partier i riksdagen som stått bakom försvarsbesluten under den förra mandatperioden se till att ta fortsatt ansvar och säkra att Försvarsmaktens långsiktiga upprustning kan fullföljas.
Micael Bydén pekade på det självklara: Det militära försvarets styrka och behov kan enbart mätas mot hur omvärldens möjliga fiender rustar och agerar. Det är det som gör försvarsfrågan helt unik i jämförelse med övriga politikområden.