Vi kan inte hitta på egna konflikter bara för att vi kanske inte gillar de konflikter som medborgarna lyfter fram som viktigast. Ungefär så föll orden när partisekreteraren i Moderaterna Gunnar Strömmer på torsdagen svarade på journalisternas frågor på temat att S och M lyfter upp i stort sett samma frågor i topp i sina respektive valstrategier; brott/straff och integration/invandring.
Gunnar Strömmers kloka ord kommer för mig när jag begrundar vänsterkritiken mot socialdemokraternas valstrategi som presenterades i tisdags. Det är som om vänstertyckarna på till exempel Aftonbladets och Dalademokratens ledarsidor är oförmögna att se de stora fördelningspolitiska vinster som hägrar med bättre, mer effektiva och uthålliga insatser mot kriminalitet, mot misslyckad integration och för en stramt reglerad invandring. Mängder av högst påverkbar fattigdom och ojämlikhet ligger i potten när det kommer till brottsbekämpning och invandrings/integrationspolitik. Att till exempel säkra trygghet och god skolstandard i dagens krim - och dropoutsförorter skulle vara ett stort steg mot att minska klyftorna mellan människor i Sverige.
Men sådant tycks inte nutidens vänstertyckare kunna se; de går bara igång på stimuli som höjda skatter, sänkta företag och väldiga bidragssatsningar.
Vänsterkritiken mot Socialdemokraterna grundas till stor del på uppfattningar om att frågor om brott och straff och invandring är "borgerliga" till sin natur och det bara gynnar M och SD när S nu riktar in sin valstrategi på de frågor som medborgarna listar högst. Det stora problemet med den kritiken är att den utgår från antagandet att Socialdemokraterna "egentligen" är ett annat parti än vad det i själva verket är. Under huvuddelen av sin långa glansperiod har S utmärkts av allt annat än flumputteri. Partiets socialkonservativa ådra har oftast varit dominant under decenniernas gång; långt före det att SD bildade parti.
Ett annat problem med vänsterkritiken är att den utgår från att det finns något slags "maktknapp" för Socialdemokraterna att trycka på för att hux flux byta fokus i medborgarnas och medias medvetanden. Så går det tack och lov inte till. Utan Gunnar "Cajsa Warg" Strömmers lag gäller: Man tager vad man haver oavsett om det gäller recept eller valrörelsekonflikter.