Folk och Försvars konferens i Sälen som inleddes på söndagen har under senare år haft förmågan att trigga igång det försvarspolitiska intresset på allvar. Vilket har såväl politikpolitiska som realpolitiska orsaker. På det politikpolitiska fältet finns dels en tilltagande strid mellan försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström och dels ett rubrikknipande gurgel om det är "osannolikt" eller "inte uteslutningsbart" med ett militärt angrepp mot Sverige.
Hultqvist har tagit Sverige närmare Nato än någonsin. Wallström håller å sin sida gärna fast vid en Palmeliknande retorik mot kärnvapen(stater i Nato) och för FN. Det som vässar läget nu är att Wallström - offentligt påhejad av vice statsminister Isabella Lövin (MP) - vill att Sverige ska skriva på en FN-resolution mot kärnvapen. Vilket Nato och Peter Hultqvist avråder Sverige från att göra.
De realpolitiska orsakerna bakom det ökande försvarspolitiska intresset stavas kort och gott Ryssland. Ryssland är mer aggressivt militärt och har vid upprepade tillfällen - Georgien, Krim och Ukraina - visat att man vare sig respekterar nationsgränser eller andra nationers självbestämmande. Mot den bakgrunden är det naturligt att Sverige steg för steg stärker totalförsvaret med nya resurser och uppdrag.
Mer att läsa: Det osannolika kan intet uteslutas.
Flera utav huvudpersonerna - utöver ryssen vad som känt är - har vart på scenen under helgen. I Sälen ställde sig statsminister Stefan Löfven bredbent och omfamnade såväl Hultqvists Natosamarbete och Wallströms antikärnvapenretorik som orden "osannolikt" och "inte uteslutningsbart" när det gäller krigsrisken. Försvarsminister Peter Hultqvist gjorde ungefär samma sak i Ekots Lördagsintervju. Ulf Kristersson gjorde debut som säkerhetspolitisk oppositionsledare på söndagseftermiddagen. Han talade i Sälen med starka argument för ett svenskt medlemskap i Nato. Där tror jag att Kristersson kommer att få rätt. Socialdemokraternas långa tradition av både och - ja och nej till Nato i samma andetag - börjar komma till vägs ände. Inte ens partiets lilla vänsterfalang tror på det där längre. Sverige är inte alliansfritt. Vi är i tydlig armkrok med USA och med Nato. Däremot är vi - som Kristersson sa - allianslösa eftersom vi inte är medlemmar. Alldeles oavsett om det är osannolikt eller inte uteslutningsbart med ett militärt angrepp mot Sverige så är inte allianslösheten ett bra upplägg för försvaret av det och dem vi är.