Regeringen beslutade på torsdagen att ge den statliga Finansinspektionen tillstånd att införa nya och skärpta krav på amorteringar från och med första mars nästa år. De nya reglerna innebär att nya låntagare som lånar mer än 4, 5 gånger årsinkomsten för att köpa en bostad ska amortera ytterligare 1 procent av lånesumman per år. Det är märkligt att regeringen väljer detta angreppssätt för att dämpa hushållens skuldsättning. LO: s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ekonomen Torbjörn Hållö har i mina ögon rätt i sin kritik som de framför i Expressen: "Att införa ytterligare ett krav på amorteringar som gör det ännu svårare för arbetare att köpa sin bostad är fel väg att gå. Vi tycker därför förslaget om ett nytt amorteringskrav bör dras tillbaka."
Så hänger det ihop. Desto lägre årsinkomst desto lägre möjlighet att kunna köpa sig en bostad. Självklart får vi alla anpassa munnen efter matsäcken. Att chansa och i längden leva över sina tillgångar är inte att rekommendera.
Men fakta är fakta. Sedan lång tid tillbaka är bostadsfinansieringen till stora delar privatiserad. Banker och hushåll och byggföretag rattar infrastrukturen som gör det möjligt att bygga och bo. Staten medverkar med ränteavdrag - inte värda så mycket just nu i och för sig - och med bostadsbidrag till bland annat pensionärer och barnfamiljer med låg inkomst.
Att göra det svårare att låna pengar för att köpa en bostad leder till att färre kommer att kunna köpa en bostad. Och eftersom ingenting med substans och verkan görs från politiken för att underlätta för människor att hyra/köpa lägenheter till rimliga hyror så späder regeringens beslut på oron på bomarknaden. Barriärerna mot unga och ekonomiskt svaga förvärras. Den S-nära debattören och bostadsdirektören Lennart Weiss konstaterade på twitter att: "Att påstå att dessa grupper hotar den ekonomiska stabiliteten saknar trovärdighet."
Finansinspektionen föser regeringen framför sig. Det markerar i sig en allvarlig maktförskjutning och en regering som saknar politik. Att lägga detta förslag utan åtgärder som kompenserar ekonomiskt svaga är genant. Var är politiken?