Lita inte på att Erdogan snabbar på processen

Plötsligt gick proppen ur. Dörren till svenskt och finskt medlemskap i Nato slogs plötsligt upp. Ändå kan det ta ett tag innan medlemskapet är ett faktum.

Överens. Magdalena Andersson skakar hand med Turkiets ledare Recep Tayyip Erdogan

Överens. Magdalena Andersson skakar hand med Turkiets ledare Recep Tayyip Erdogan

Foto: Andrea Comas

Sverige2022-06-30 14:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var i tisdags kväll som det överraskande avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet skrevs under. Det som öppnade dörren till kandidatstatus för de nordiska länderna. Det som återstår är att alla Natoländernas parlament ska godkänna Sveriges och Finlands medlemskap.
När Ryssland och Vladimir Putin anföll Ukraina så förändrades världen. Putins mål har varit att splittra Europa. Det blev precis tvärtom. EU och de allra flesta europeiska länder slöt upp bakom Ukraina som en man liksom USA och Nato. Allt utom soldater har skickats som stöd i kriget som inte blev det blixtkrig Putin tänkt sig.
Det ryska anfallet fick Finland att bestämma sig för att gå med i Nato och i praktiken hade då den svenska regeringen ingen annan väg att gå än att följa efter. Ansökan lämnades in och alliansfriheten och bufferten mellan Ryssland och Nato vid Östersjön gick upp i rök.
Natoledningen tog emot Sverige och Finland med öppna armar och den allmänna föreställningen var att ansökan skulle behandlas snabbt. Men då såg Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sin chans att visa kraftfullhet på hemmaplan genom att ställa krav på Finland och Sverige.
Efter en inledande ordväxling blev det tyst. Fram till i tisdagskväll då ett dokument undertecknades utan kommentarer. Enligt avtalet ska Sverige inte stödja de kurdiska organisationerna YGP och PYD längre. Turkiet krävde också omedelbart att 33 ”terrorister” skulle utlämnas från Finland och Sverige. Vapen ska också kunna exporteras till Turkiet.
Amineh Kakabaveh, kurdisk politisk vilde i riksdagen, hotade med misstroendeförklaring mot utrikesminister Anne Linde.
Situationen kan verka dramatisk, men är nog inte så upphetsande. Kakabaveh kommer knappast att få stöd för en misstroendeförklaring. Någon utvisning av ”terrorister” lär det inte bli. Det tillåter inte finsk och svensk lagstiftning. YGP och PYD får det mesta av sina pengar från USA. 
Sverige och Finland blir nu först kandidatmedlemmar med yttrande- men inte rösträtt. Nu finns det en förhoppning om att ratificeringen ska gå snabbt. Men det är inte alls säkert. Erdogan har fortfarande inrikespolitiska skäl att dra ut Turkiets godkännande så länge som möjligt. Så länge inte Sverige och Finland har nått fullt Natomedlemskap kan han fortsätta ställa krav och ta poäng hos hemmaopinionen inför det stundande turkiska valet.