Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Statens skatter sticker ut onödigt mycket

Skatterna pÄ arbete - sÀrskilt pÄ lÀgre inkomster - Àr ungefÀr fem procentenheter högre i Sverige Àn i jÀmförbara lÀnder.

Finansminister Magdalena Andersson ska vid sidan av att hantera det dagliga Àven ta sig an skattereformer. Ett grannlaga uppdrag minst sagt.

Finansminister Magdalena Andersson ska vid sidan av att hantera det dagliga Àven ta sig an skattereformer. Ett grannlaga uppdrag minst sagt.

Foto: TT

Skattepolitik2019-09-05 05:15
Widar Andersson
Detta Àr en ledare. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Skatter Àr sÀllan nÄgot som vÄllar stormar i den svenska politiken. Vilket pÄ ett sÀtt Àr lite förvÄnande. Svenskarna tillhör de folk som betalar högst skatter i vÀrlden vilket borde kunna ge underlag för hÄrda politiska skattestrider; underbyggda av medborgerlig mobilisering. Med nÄgra fÄ undantag sÄ Àr det emellertid ovanligt med betydande skattepolitiska fejder. Vilket sannolikt beror pÄ att det "allmÀnna folkmedvetandet" i Sverige sÀger oss att de höga skatterna vÀxlas ut i ett omfattande och generöst vÀlfÀrdssystem.

De skattestrider vi upplevt pÄ senare tid har i linje med detta "folkmedvetande" sÄledes oftast satt skattesÀnkare pÄ de anklagades bÀnk. SÄ var det med jobbskatteavdraget och sÄ Àr det med vÀrnskatten. Kampanjen för avskaffad fastighetsskatt för privatpersoner var ett undantag. HÀr fanns ett moraliskt anslag som inte var möjligt att avvÀpna med sedvanliga argument om skattebasens effektivitet som leverantör av intÀkter till staten. De direkta svenska fastighetsskatterna ligger dÀrför i bottenskiktet nÀr de jÀmförs med liknande skatter i liknande lÀnder.

Detta och mycket annat framkommer i  den fĂ€rska rapporten "Svenska skatter i internationell jĂ€mförelse" som Konjunkturinstitutet tagit fram i samarbete med studieförbundet SNS. Rapporten Ă€r ett underlag för SNS forskningsprojekt "Skatter i en globaliserad vĂ€rld".

Att regeringsblockets partier S, C, MP och L har avtalat om att genomföra en skattereform gör sjĂ€lvklart inte inspelet frĂ„n SNS mindre intressant. 

Rapporten frĂ„n Konjunkturinstitutet/SNS ger vissa ledtrĂ„dar för hugade reformatorer. Viktigast Ă€r nog pĂ„pekandet om den lĂ„ngsiktiga stabiliteten i dagens system.  Det finns inga sakligt starka argument för vilda omgörningar. Sverige sticker förvisso ut pĂ„ nĂ„gra omrĂ„den. Skatterna pĂ„ arbete - sĂ€rskilt pĂ„ lĂ€gre inkomster - Ă€r ungefĂ€r fem procentenheter högre i Sverige Ă€n i jĂ€mförbara lĂ€nder. De indirekta skatterna - arbetsgivaravgifter som utan koppling till socialförsĂ€kringar gĂ„r rakt in i statskassan - Ă€r sĂ€rskilt utstickande. De lĂ„ga egendomsskatterna - fastigheter, förmögenheter, arv - sticker ut Ă„t andra hĂ„llet. En tredje viktig ledtrĂ„d Ă€r insikten om brĂ€ckligheten i punktskatter/skattevĂ€xlingar pĂ„ varor och beteenden som staten vill ska minska i omfattning. Att kombinera höga marginalskatter med en rak och relativt lĂ„g kapitalbeskattning Ă€r heller ingen höjdare för staten. Sverige har nog inte rĂ„d att sticka ut pĂ„ det sĂ€tt som staten gör.

LĂ€s mer om
Studieförbundet NÀringsliv och SamhÀlle
Skattepolitik
Konjunkturinstitutet
Norrköpings kommun