Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Varje skolas resultat är allas angelägenhet

Skolorna i Norrköping redovisar allt bättre resultat. Mest hoppingivande av alla de rapporter och mätningar som redovisats under det senaste halvåret är de framsteg som gjorts när det gäller de små skolbarnens läsutveckling. Barnens kunskap i läsutveckling/läsförståelse mäts i årskurs 2.

Foto: Anders Kallersand

Norrköping2008-08-12 03:00
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Förbättringarna i läsutveckling är påfallande bland Norrköpings andraklassare. Om jag förstått saken rätt så är det framförallt skolor som tidigare presterat undermåligt som nu höjt sig rejält. På skolorna i Klockartorpet är framstegen särskilt markanta. Vad beror då de goda resultaten i Norrköping på? Jag ringer runt bland politiker och förståsigpåare för att få lite kött på benen. En dominant uppfattning bland de jag talar med är att kunskapsnivån i Norrköping har förbättrats eftersom ledningen ställer tydliga krav på förbättringar. Norrköping är en stad med gamla socialdemokratiska traditioner. Det goda med det är att politikerna sedan länge betraktar skolan som en kompensatorisk och socialpolitisk insats. Man har ansträngt sig för att försöka fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att de skolor som har "besvärligast" elevunderlag får mer pengar än andra skolor. Norrköping är en segregerad stad. Utan kompensatoriska insatser hade säkert skillnaderna mellan skolor i olika områden varit ännu större än vad de är i dag. Det möjligen mindre goda med den socialdemokratiska skolpolitiska traditionen är att man endast visat ett begränsat intresse för prov och test av individuella elevers kunskaper.
På senare tid är det dock ett lite annat ljud i skällan. Den socialpolitiskt inspirerade fördelningen av ekonomiska resurser fortgår som förut. Men numera arbetar man dessutom målmedvetet och konsekvent med uppföljningar och tester av enskilda elevers kunskaper. Rektorer och lärare ute på skolorna uppfattar signalerna och riktar mer än tidigare in sitt pedagogiska arbete på de områden där elevernas kunskaper kommer att mätas. Denna utveckling är inte självklart och alltid av godo. Prov och tester kan - om de förekommer i parti och minut - utvecklas till en ohälsosam och kontraproduktiv centralstyrning av pedagogernas arbete. Men när det gäller läsutveckling och läsförståelse hos barnen i årskurs två känner jag inte minsta tvekan. De barn som halkar efter och som inte lär sig grunderna - hur bokstäver blir ord och ordens betydelse - riskerar att få större delen av sin skolgång spolierad. Många jag talar med lyfter också fram att skolledare och rektorer numera har ett tydligare och kunskapsinriktat uppdrag från sina ägare. Tidigare betonades ofta de administrativa delarna av rektorsarbetet. Men idag är det många rektorer som profilerar sig som pedagogiska och resultatinriktade ledare. Åsa Svensson i Klockartorpets låg- och mellanstadieskola nämns som ett positivt exempel av flera personer. Uppgraderingen av ledarskapets betydelse är säkerligen en viktig del av förklaringen till de glädjande resultatförbättringarna på Norrköpings skolor. Nu gäller att hålla i och att inte tappa initiativet. Den skolpolitiska ledningen i stan har åstadkommit en bra mix mellan kollektiv resursfördelning och individuella kunskapsuppföljningar. Det finns också en positiv ambition att betrakta alla skolor - oavsett ägare - som Norrköpingsskolor. Framgångar och problem redovisas på samma sätt alldeles oavsett om skolorna är kommunala eller fristående. I våras framhölls till exempel de förbättrade resultaten för niorna på de fristående skolorna Vindruvan och Vittra som ett viktigt framsteg för Norrköping.
Inför kommande mätningar av andraklassarnas läsutvecklingskunskaper borde alla Norrköpings skolor vara med. Så är det inte idag.
Varje skola - oavsett ägare - har att ta ansvar för sina elevers kunskapsutveckling. Och varje skolas resultat är en angelägenhet för hela Norrköping.
Läs mer om
Norrköping