Vägen ut ur krisen
Nouriel Roubini är en ganska ung amerikansk ekonomiprofessor av turkiskt ursprung. Han blev berömd bl a för att han var en av de få som redan 2006 förutspådde dagens kris.
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Han har också dömt ut den finansmarknad som byggde på "självreglering, vilket i praktiken betydde ingen reglering, eller på en marknadsdisciplin som inte existerar". Den stora frågan är därmed: Hur gör vi för att göra rätt? EUs ledare bedömde i december att krisen skulle kräva offensiva insatser av i storleksordningen 1,2-1,5 % av BNP. Internationella valutafondens chef Strauss-Kahn menar att det inte räcker, utan talar om stimulansbehov på 2 % av BNP. President Obama har just fått igenom det största aktiva stimulanspaketet någonsin - på bortåt 800 miljarder dollar! Kansler Merkel fick backning på det största stimulanspaket som någonsin lagts i Tyskland, och tvingades ta fram ett ännu större. Canadas stimulanspaket är flera gånger större än de svenska insatserna, Norges, Australiens likaså. Alltså - världen blir alltmer enig om en aktiv strategi: Tuffare internationella regler för finansmarknaderna, offensiva insatser för att rädda banker som är insolventa, i USA kanske rent av fler socialiseringar. Stora insatser för att stimulera ekonomin genom investeringar i infrastruktur, utbildning, arbetsmarknadspolitik osv. Mot detta går nu bara några få på högerkanten - de förlorande amerikanska republikanerna som har gjort allt för att vattna ur Obamas stimulanspaket, och så de svenska och danska borgerliga regeringarna, som gör minst av alla! Jag träffade det europeiska socialdemokratiska partiets ordförande Poul Nyrup-Rasmussen häromdagen, själv ekonom. Han visade denna tabell över hur stora stimulanspaket olika regeringar har lagt (i procent av BNP):
Tyskland 1,4 %
Spanien 1,1 %
Storbritannien 1,0 %
Sverige 0,4 %
Danmark 0,0 %
Kort sagt: Sverige satsar nu mindre än en tredjedel av vad man borde för att motverka krisen, och mellan en tredjedel och hälften av vad tyskar och britter gör! Nyrup-Rasmussen underkänner också den svenska regeringens argument för sin passivitet - omsorg om statsfinanserna, särskilt mot bakgrund av att de själva har eroderat statsbudgeten genom orättvisa och ineffektiva skattesänkningar! Nyrup presenterade beräkningar som visar att en aktiv insats mot krisen bara kortsiktigt ökar underskotten, på bara något års sikt kommer en lyckad jobb-satsning istället att vara gynnsam även för statsfinanserna. Reinfeldt-regeringens passivitet är inte bara pinsam - typ pratet om att "jobbskatteavdraget är den bästa insatsen mot krisen"! Nu börjar passiviteten blir direkt farlig för Sverige! Nu måste regeringen komma med förslag som bidrar till att få fart på ekonomin och skapar jobb, annars faller Sverige allt snabbare och djupare ner i träsket!