LEDARE: Vad gör de med försvarets pengar?

Idag är nästan alla - även försvarsberedningen - eniga om att detta traditionella invasionshot mot Sverige knappast existerar längre. Ändå kostar försvaret idag nästan lika mycket som då. 40 miljarder idag, mot som mest 46. Ingen slakt alltså, utan en real nedskärning med bara 13 procent. Det har s-riksdagsmannen Leif Pagrotsky räknat ut med hjälp av riksdagens utredningstjänst. Trots det beklagar sig militären över ständiga försvarsnedskärningar. Krisrapporterna om försvarsekonomin duggar tätt. Förre försvarsministern (m) avgick i protest. Traditionella regementen och flygflottiljer finns knappt längre, och inte många unga killar gör lumpen. Bilden sprids att vårt land nu bara försvaras av några tusen hemvärnsmän. Man kan undra vad de gör med 40 miljarder per år? Andra går en helt annan väg. USA investerar massivt i militärutgifter, medan alla andra och bättre sätt att skapa fred rustas ner, t ex utrikestjänsten. Bara i år ökar USA:s armé med 7 000 fast anställda, fler än i hela USA:s diplomatkår. Och USA har fler militärmusiker än diplomater! Idag ökar av naturliga skäl oron för vad ett återupprustat Ryssland ska hitta på. Spåren från Georgien förskräcker. Tidigare utpressning med oljan och gasen som vapen mot Estland och Ukraina förstärker bilden av en aggressiv granne. Allt fler insändareskribenter och debattörer ropar på antingen nationell upprustning eller NATO-medlemskap p g a det ökade hotet från "ryssen". Så vad är rätt - mera pengar till militären som i USA, NATO-medlemskap eller fortsatta nedskärningar? Jag vill varna för allmän krigshets till följd av den mer aggressiva ryska politiken. En rysk invasion av Sverige är fortfarande oerhört mycket mindre sannolik än under det kalla kriget. Andra hot mot säkerheten är betydligt mer akuta - naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår, terrorism, epidemier osv. Men ska vi kunna fortsätta vara alliansfria är det självklart att vi också behöver ett militärt försvar. Nyckeln är att nyttja våra knappa resurser på ett mer intelligent sätt. De militära styrkor som krävs för att kunna försvara Sverige kan också användas för internationella insatser i FN:s eller EU:s regi istället för att bara gå och trampa i en dyr fredsorganisation. Vi kan samverka inom t ex EU för att minska de nödvändiga kostnaderna för t ex transporter och materiel. Och resurserna ska kunna användas även vid andra säkerhetshot. Inte minst måste vi, själva och tillsammans i EU, satsa på att förebygga hoten. Det må vara diplomater och en aktiv Rysslandspolitik, bistånd, fredsbevarande styrkor eller minskat beroende av rysk olja och gas. Att minska riskerna för krig och konflikter är nämligen mycket billigare än att rusta för alla eventualiteter.

Ledare: Vad gör de med försvarets pengar?

Under det kalla kriget satsade Sverige mer pengar på försvaret än de flesta andra länder. Orsaken var att en invasion av vårt land (mest troligt rysk) var ett realistiskt hot som följd av en internationell konflikt, eftersom vi låg som en känslig buffert mellan NATO och Sovjet.