Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vad är det vi ska välja?

Norrköping2009-05-27 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
EU:s beslutsformer är extremt svåröverskådliga, och det är lätt att förstå att många svenskar inte vet vad de röstar på i EU-parlamentsvalet den 7 juni. EU-parlamentet är varken fågel eller fisk, ibland mer likt en överdimensionerad (och överbetald) diskussionsklubb än ett parlament som t ex vår riksdag. EU-parlamentarikerna inbjuds att "godkänna" både det ena och det andra, men har oftast inget verkligt inflytande på innehållet. När de gäller t ex budgeten får man inte ens röra stora delar av den. Om den tillstymmelse till gemensam utrikespolitik som finns i EU, blir parlamentet endast informerat. Osv. De svenska partierna och de förhoppningsfulla kandidaterna spär på missuppfattningarna genom att lova verka för saker som uppenbart ligger utanför EU-parlamentets kompetens, t ex att skapa fler jobb för ungdomar. Den frågan ligger helt på regeringarnas bord, och ska ansvaret utkrävas någonstans är det hos Reinfeldt & Borg. De tillhör, tillsammans med de inflationsrädda tyskarna, bromsklossarna när det gäller en aktivare konjunkturpolitik i Europa. Den multinationella nöjesindustrins krav på att få använda europeisk lagstiftning för att komma åt fildelare är en fråga där EU-parlamentet skulle kunna sätta ner foten. Men det beslut som parlamentet nyligen tog i anslutning till det s k telekompaketet lämnar öppet för att, efter rättslig prövning, avstänga medborgare från att använda internet. Tänk er ett motsvarande förbud mot att få läsa tidningar! Men bristerna till trots, är EU-parlamentet tills vidare det enda sätt på vilket de europeiska medborgarna direkt kan påverka EU:s beslut. Den helt övervägande delen av EU:s beslut fattas av regeringarna och kommissionen (som i sin tur utses av regeringarna, även om parlamentet får vara med och godkänna kommissionärerna). Hur ofta ställs en minister till svars för ett EU-beslut i riksdagen? Vill vi ha mer demokrati i EU, måste vi få fler direktvalda EU-organ och dessa måste få mer att säga till om på regeringarnas bekostnad. Även på det utrikespolitiska området, där EU idag är riskabelt kraftlöst. Men här är svenskarna mer kluvna än andra européer. Vi gnäller över bristen på demokrati, men motsätter oss institutionella förändringar som ger medborgarna direkt inflytande över EU:s beslut. Under tiden fortsätter cirkusen med ett politiskt ordförandeskap som drar från land till land, fast den är otroligt kostsam och helt förödande för EU:s effektivitet. Att EU inte alls svarat upp till förväntningarna om kraftfulla åtgärder mot den ekonomiska krisen, kan visserligen inte bara skyllas på Tjeckiens ordförandeskap. Men det hade underlättat om EU under det senaste halvåret hade styrts av ett land med fungerande regering och en president som vill vara med i Unionen! Nu tar Sverige över och det blir säkert mer ordning och reda i beslutsfattandet. Men blir det en bättre politik med en regering som tror att tomten kommer med jobben?
Läs mer om