Den officiella nationaldagen är avklarad. Kungafamiljen uppfyllde sina plikter i Eslöv, på Borggården och på Skansen på ett förtjänstfullt sätt. Kommunalråd runt om i landet deltog i ceremonier där nya medborgare hälsades välkomna till den svenska gemenskapen. Flaggprydda parader tågade hit och dit i flera städer. Något folkligt drag infinner sig dock inte under nationaldagsfirandet. De flesta är i och för sig glada för en ledig måndag. En ledig solig måndag dessutom. I år avslutade nationaldagsmåndagen därutöver en fem dagar lång kortsemester för alla som hade chansen att ta en klämdag i fredags. Nationaldagen är således inte impopulär; i vart fall inte när den infaller på vardagar. Någon spontan Sverigeyra infinner sig dock inte.
I kväll lär det bli annorlunda. EM kvalmatch mot Finland i fotboll. En seger och Sverige har fortfarande chansen att kunna vara med i slutspelet nästa sommar. Miljoner människor kommer att sitta vid TV- och radioapparater i hemmen, på barer och på Råsunda. Betydligt fler kommer att skrika "Sväääärje" i kväll än i går. Om knappt tre veckor infaller så den stora folkliga nationaldagen. Midsommar är oslagbart. Helt befriat från nationalism hyllar vi de svenska sederna Små grodor, snaps, sill och sol. (eller regn)
Jag har inget emot det formella nationaldagsfirandet. Inte alls. Men mitt hjärta klappar mer för det informella. Så är det bara.