Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Trendkänsligt i socialtjänsten

Alltfler ungdomar placeras på Hem för vård och boende - HVB. Det rapporterade radions Eko-redaktion i går. Problemet med dessa placeringar är, enligt Ekot, att det inte finns några bevis för att placering på institution är en effektiv åtgärd som verkligen hjälper ungdomarna med de problem de har.

Norrköping2008-08-20 03:00
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kunskapsbristen är emellertid mycket värre än så. De obefintliga bevisen för nyttan/onyttan med institutionsplaceringar är nämligen inte mer befintliga när det gäller andra insatser som t ex öppenvård och/eller andra s k hemmaplanslösningar. Ideologiska uppfattningar, trender på Socialhögskolorna, engagemang och tro är fortfarande väldigt styrande för vilken slags vård för problemungdomar som socialtjänsten för stunden anser vara bäst. Ekonomiska avvägningar har också betydelse i sammanhanget. När kommunerna ska spara dras det regelmässigt ner på köp av institutionsplaceringar. Lämpliga vårdideologiska bevis yxas till för att motivera öppenvård i egen regi i stället för att skicka i väg ungdomar på diverse vårdhem. Att fler ungdomar placeras på HVB nu än för några år sedan, speglar sannolikt den relativt goda ekonomiska situationen i många kommuner. Huruvida det är bra eller dåligt att placera ungdomar på HVB -ofta långt bort från hemorten - kan man träta om tills öronen ramlar av. Området är inte genuint beforskat; en åsikt kan vara lika god som en annan. Dessutom är de individuella avvikelserna mycket stora. Jag har egna och tämligen omfattande erfarenheter av arbete och medlevarskap med problemungdomar. En del av ungdomarna hade genuina missbruks- och beroendeproblem. Andra var närmast ärftligt utslagna; de släpade på ibland mer än sekellånga sociala arv av fattigdom, missbruk, oordning, våld och misslyckanden. Åter andra var framförallt kriminella och våldsverkare, drogerna var en bisak för dem. Mitt ibland alla dessa ungdomar fanns det också pojkar och flickor med allvarliga personlighetsstörningar; drogerna användes som medicin och överlevnadspiller. Det är stört omöjligt att veta om det hade varit bättre för alla dessa ungdomar att inte placeras på behandlingshem. Somliga hade säkert nytta av våra insatser, andra kanske stjälptes mer än hjälptes av det vi kunde erbjuda. Problemungdomar är inget homogent kollektiv. Individuell och social förståelse av varje ungdoms situation är en grundläggande förutsättning för möjlig framgång. De här ungdomarna mår inte bra av att behandlas än si och än så i takt med vårdideologiska trendskiften och svängningar i hemkommunens budget.
Läs mer om
Norrköping