Tio budord för ett mer uppfinningsrikt och kreativt Sverige. Det bjuder nationalekonomerna Magnus Henrekson, Pontus Braunerhjelm och Klas Eklund på i sin nya bok "Ett ramverk för innovationspolitiken". (Samhällsförlaget 2012)
Boken går pang på rödbetan på politikens kärnuppgifter. Det ramverk som författarna skissar fram i boken påminner inte så lite om de framgångsrika ramverk som skapades för finans- och penningpolitiken på 1990-talet.
Innovationspolitik uppfattas ofta som en snäv sfär för dem som är intresserade av forskning och utveckling i högteknologiska branscher. Så är det inte.
Långsiktig tillväxt skapas av en "myriad av tänkbara situationer där förutsättningarna kan skilja sig från en situation till en annan", skriver författarna. Ett ramverk för tillväxtbefrämjande innovationer måste därför vara väldigt generellt och garantera sann konkurrensneutralitet. Vare sig staten eller någon annan kan i förväg veta vilka av alla dessa "myriader situationer" som i längden skapar tillväxt och kreativitet. Ramverkets funktion är att leverera ett antal stabila fundament som förstärker hela samhällets - varje individs - möjlighet att bygga kunskaper och att exploatera nya kunskaper till nya företag.
De första "budorden" i ramverket sätter upp kvantitativa mål för grund- och gymnasieskolan och för högskolor, universitet och forskning. Vidare föreslås i ramverket bl a entreprenörsinriktade skatter, bättre fungerande konkurrens på marknader för välfärdstjänster och förändringar av den offentliga sektorns organisation, ledning och produktion.
Kort sagt. Läs boken.