Klockan tre på måndagsmorgonen kallade Tysklands regering till presskonferens för att meddela att man nu var överens om att stänga kärnkraftverken. Fram till år 2022 kan något enstaka verk vara igång. Men sedan är det slut.
Ledare
Vi i Sverige är vana vid liknande politiska beslut. Dåvarande miljöminister Birgitta Dahl gjorde sig odödlig med de sedan dess bevingade orden om beslut som "var oåterkalleliga när de fattades". De oåterkalleliga besluten återkallades. Kärnkraften som enligt riksdagsbeslut skulle ha varit avvecklad senast 2010 tuffar och går som aldrig förr.
Möjligen är situationen annorlunda i Tyskland. Eller kanske inte? För bara ett drygt halvår sedan beslutade regeringen att förlänga driftstillstånden för flera av de omdiskuterade kärnkraftverken. Så kom den japanska katastrofen. Folkstormen mot kärnkraft växte. Plötsligt fanns det inget politiskt parti i parlamentet som var för kärnkraft.
I Sverige står kärnkraften för drygt 45 procent av elproduktionen. I Tyskland står den nukleära kraftproduktionen för en knapp fjärdedel av elleveranserna. Tyskland är dessutom på ett helt annat sätt än Sverige involverat i en gemensam europeisk elmarknad med många kraftkällor. Kol- gas- och vindproducerad el är betydligt vanligare här än där.
Tyskland är världens fjärde största ekonomi. En utfasning av kärnkraften kommer inte att gå spårlöst förbi. Elpriserna kan påverkas negativt. Beroendet av rysk gas kan bli ohälsosamt stort. Tyskland riskerar att än mer utveckla elproduktion som bygger på det klimatvidriga brunkolet. Tyskland kan komma att spy ut betydligt mer växthusgaser än vad som sker nu. Det är de negativa nyheterna.
Å andra sidan kan just det faktum att Tyskland är en ekonomisk storspelare innebära att utvecklingen av fossil- och uranfri elproduktion nu kan ta fart på allvar. Tysklands mäktiga industrier och skickliga ingenjörer kommer att ge järnet för att skapa förutsättningar för storskalig, prisvärd och klimatsmart elproduktion. Det är de goda nyheterna.
2022 kan vid en ytlig betraktelse vara ett fjärran och avlägset årtal. Så är det emellertid inte när vi talar om att ersätta en fjärdedel av elbehovet i en av världens största ekonomier. Den tyska regeringens beslut tycks mig därför vara en aning för politiskt; om ni förstår vad jag menar. Jag lånar ord av Linje två i den svenska folkomröstningen om kärnkraften 1980: Avveckla med förnuft.
Förnuftets väg är ofta långsam och utdragen. Kanske är det just detta som är förnuftet?