Tillfället gör tjuven
Musik- och filmbranschen har även de ett ansvar när det gäller att stoppa den olagliga nedladdningen från nätet, menar Widar Andersson. Foto: Hasse Holmberg
Foto: Hasse Holmberg
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ett film- eller musikbolag vars produkter tankas ner från nätet får möjlighet att vända sig till domstol. Domstolen kan medge eller avslå bolagets begäran att få reda på vilken person/företag som står för de datorer varifrån nedladdningen skett.Säger domstolen ja till bolagets begäran kan bolaget - som lagliga ägare av det som "stulits" - vidta en rad olika åtgärder för att hävda sina rättigheter.Framtida erfarenheter får visa vilka åtgärder som är effektivast. Det finns många möjligheter: Ett varningsbrev till ägaren av datorn varifrån nedladdningen skett, en polisanmälan eller kanske en faktura.n n Självklart är det här trixiga frågor. Nätet är öppet och fritt till sin karaktär. För den som vet hur man gör finns det mesta tillgängligt. En så allmänt känd sajt som Youtube ger t ex närmast outtömliga möjligheter att se och lyssna på precis vad man vill. Men lyssna och titta är en sak. Den som mot rättighetsägarens vilja laddar ner filmer och musik till sig själv, passerar en gräns. Den gränsen tydliggörs i regeringens kommande lagförslag. n n Musik- och filmbranschen har själva en hemläxa att göra. De kan inte bara springa hos staten och begära bättre lagar. Av kommersiella skäl exponerar sig många av branschens företag gärna i gränslandet mellan fritt och skyddat material. En viss illegal spridning av deras musik och filmer ökar intresset och har i vissa fall positiva effekter på den legala försäljningen. Nyligen presenterades t ex statistik över antalet biobesök i Sverige. Förstod jag statistiken rätt så ligger biobesöken kvar på ungefär samma nivå nu, som vad de gjorde innan nedladdning av filmer blev en spridd företeelse. Tillfället gör tjuven, lär oss ordspråket från den traditionella brottspreventionen. Hur en affär exponerar stöldbegärliga varor har betydelse. Samma sak torde gälla för musik- och filmbranschen på nätet. En sedvanligt flummig debatt har blossat upp om den nya lagen. Vissa nyhetsmedia gör vad de kan för att hetsa fram en FRA-liknande stämning. Men det går trögt. En handfull "bloggare", några enstaka riksdagsledamöter med nedladdande väljare och kompisar och de politiska ungdomsförbunden är väl i stort sett de enda som tar strid för rätten att ta vad man vill ha på nätet.