Svårt blicka in i kristallkulan
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Till en liten del har de förväntningar vi en gång hade på framtiden infriats. Mobiltelefonen förutsåg många. Liksom att vi i framtiden kommer att kunna se den vi talar med i telefon. Det ansågs på 70-talet som självklart att det skulle bli vanligt inom bara några få år. Men det tog längre tid än vad de flesta trodde. Och till vardags nöjer vi ju oss med bara ljudet vid ett telefonsamtal. Även om funktionen med bild nu faktiskt finns, skype heter den visst. Den rullande trottoaren är en annan uppfinning där succén uteblivit. Den fanns alltid med förr i tiden när science fictionförfattare skildrade morgondagen. Presenterad redan vid världsutställningen i Paris år 1900. Men det är ju nästan bara på flygplatser som vi nu ser rullband. Och där går de ju så långsamt att de bara är ett alternativ om man har mycket tungt att bära. Men nu sägs det att det är en ny generation rullband på väg, som kan förändra stadsbilden. De ska vara konstruerade så att de undviker ryck och stötar, men ändå kommer upp i hyfsad hastighet. Om man räknar in väntetiden vid hållplatserna så påstås rullbandet vara snabbare än en buss i stadstrafik. Möjligen får vi uppleva ett Norrköping med rullande trottoarer. Men knappast semesterresor till främmande planeter. Rymdturism har dock länge varit med i visionen om framtiden. Redan 1954 lät resebyrån Thomas Cook intresserade anmäla sig till resor till månen. Och 1967 presenterade Hilton planerna på att bygga hotell på månen. Men någon rymdturism har det inte blivit. Futurologerna, de som forskar om framtiden, får i själva verket sällan rätt. De förutsåg inte internet som ju verkligen har inneburit en omvälvning. Men de har oftast överskattat betydelsen av tekniska uppfinningar. Det fascinerande är ju egentligen inte alls det moderna i samtiden - utan allt det ålderdomliga. Företeelser som vi trodde hörde till en svunnen tid är nu åter. Religionskrigen är tillbaka, och inte alls förpassade till historieböckerna. I det som ibland kallas det lilla livet finns också fenomen som ansågs hopplöst föråldrade för bara några decennier sedan. Tatueringar, t ex. I min generation såg vi det som något bara för gamla gubbar; sjömän och kåkfarare. Få ungdomar kom då på tanken att tatuera sig. Men mina barn som är födda på 80-talet är fullklottrade. Stora dyrbara kyrkbröllop som föregås av exempellösa svensexor och möhippor. En udda aktivitet på 70-talet, men högsta mode just nu. Poker. Den som för tjugo år sedan påstått att vi nu skulle se direktsänd poker i tv hade blivit utskrattad. Det är helt enkelt svårt att se in i kristallkulan. De som nu förutspår papperstidningens död ska nog inte vara så tvärsäkra. n n Det var bara
det jag ville säga.