Det skramlar och bullrar inifrån Industriavtalets förhandlingsrum. Konstigt vore det annars. Arbetslösheten är rekordhög inom industrin. Flera av företagen på marknaden lider av sviterna efter finanskrisen. Metallfacket har en arbetsrättslig principfråga på programmet. De vill ha ett avtal som spärrar arbetsgivarnas möjlighet att runda Las med hjälp av bemanningsföretag. Industriföretagens organisationer har en förhandlingsideologisk principfråga på programmet. De vill använda det besvärliga ekonomiska läget för att flytta en större del av lönebildningen ut på arbetsplatserna och bort från de centrala förhandlingarna. IF Metalls ordförande Stefan Löfven sa sig betrakta medlarnas andra bud som en provokation.
Svenskt Näringslivs chef Urban Bäckström krossade en del porslin i butiken när han i högt tonläge krävde sans och balans från fackets sida. Risken för strejk antyds här och där. Handelsavtalets arbetsgivarchef Dag Klackenberg hetsar industrikollegorna med varningar om att Handeln är beredd att gå före om det dröjer för länge innan ett nytt - och traditionellt löneledande - industriavtal är på plats.
Det gamla avtalet går ut om mindre än två veckor. Det nya avtalet lär därför dröja ännu några dagar. Det blir låga löneökningar i ett kort avtal; det tycks alla vara överens om. Det kommer också att finnas skrivningar om Las och bemanningsföretagen i det nya avtalet. Det är inte alla överens om. Men liksom så ofta förr så lär de ideologiska stridstupparna i Svenskt Näringsliv få vika sig för pragmatikerna ute i industrin. Det blir också ökad lokal lönebildning ute på företagen. I dagens konjunkturläge är det orimligt att inte väga in företagens betalningsförmåga i förhandlandet.