Senast jag hörde Marcus Birro live var 1 maj i Ludvika 2008. Ludvika är stort som Finspång ungefär. En rekordpublik - drygt 600 människor av alla de slag och sorter - kom för att lyssna på honom den där kyliga majdagen i Ludvikas sporthall. Dagen efter skrev jag på Folkbladets ledarsida "Efter mötet talade jag med en gammal socialdemokrat från orten. Han hade svårt att påminna sig att någon talare fått så långa och kraftiga applåder som Marcus Birro fick. "Möjligen Tage Erlander i mitten på 1960-talet", sa veteransossen till mig."
Några år senare skapade Marcus Birro rubriker i kvällstidningarna då det visade sig att han meddelat Kristdemokraternas valberedning att han stod till förfogande för uppdrag i KD: s partiledning; eventuellt som partiledare.
"Släng alla kartor", heter Marcus Birros nya bok. Vilket är en mycket passande titel. Inte bara i partipolitiska sammanhang. Birro är mycket svårinritad på alla kartor man kan tänka sig.
Jens Liljestrand är litteraturkritiker på Dagens Nyheter. För en vecka sedan recenserade han "Släng alla kartor" i DN: "Den figur som kliver fram på sidorna, som går från ett dagdrivarliv i en sunkig etta i Göteborg till positionen som nykter familjefar och folkkär mediepersonlighet, är inte en dålig människa utan, precis som titeln säger, en gränslös människa."
Gränslösa människor oroar och provocerar. Vi vet inte var vi har dem. Typ; är han sosse eller kristdemokrat? Gräns- och kartlösa människor blir lätt oregerliga. Svåra att ha i möblerade rum. Det är det som lockar mig med Birro. Inte därför att gränslöshet är något slags ideal för mig. Snarare därför att det är just i (ibland brutala) gränskorsningar som nya tankar och perspektiv föds. Där alla tänker lika blir inte mycket tänkt.
För några veckor sedan träffades vi på Café Cinnamon på Verkstadsgatan i Stockholm. Vi talade om hans Norrköpingsperiod som han beskriver med värme i boken. Hit kom han från ett Göteborg där han inte kände sig uppskattad. Här fick han uppskattning, priser, utmärkelser och jobb. Här träffade han sin kärlek. Här började han stadga till sig och la gradvis ner sitt drickande.
Boken "Släng alla kartor" har undertiteln "Memoarer mitt i livet." Marcus Birro är bara 40 år. Det är svårt att tro. Han har hunnit med så otroligt mycket. Boken är ett formligt myller av osorterade händelser. Jag sa till honom där på Cinnamon att det känns som om hans trick är att säga Ja till det mesta som dyker upp som förslag från andra och som infall från honom själv. Så är det nog, sa Birro. Kartorna får ritas i efterhand.