Gunnar Wetterberg är krönikör på Expressens ledarsida. Allt som oftast skriver han kloka och balanserade inlägg i samtidens stridsfrågor. I går tog han sig an skolsegregationen. Wetterberg konstaterade det uppenbara: "Den närmaste skolan ska vara tillräckligt bra för att alla föräldrar ska vara nöjda med den".
Så är det.
Ibrahim Baylan är nygammal skolpolitisk talesperson för socialdemokraterna. I söndags kväll medverkade han i SVT: s Agenda. Baylan argumenterade på ungefär samma sätt som Wetterberg. Politikens uppgift är att se till att de skolor som har tillstånd att driva skattefinansierade skolor också håller hög kvalitet. Vilket förvisso är lättare att säga än att göra. Likafullt är det en statlig kärnuppgift att så långt som det över huvud taget är möjligt, garantera att skolorna är likvärdiga på en hög nivå. Ibrahim Baylan är solklart inne på rätt spår.
Kan det visas i öppna och korrekta jämförelser att skolan si är ungefär lika bra som skolan så; ja då kan folk få blanda sig lite som de vill på skolorna utan att politikerna behöver rycka ut.
Politikens intresse för elevsammansättningen ute på skolorna är lättbegriplig. Om än kanske en aning överdriven. Med undantag för ett begränsat antal extremskolor med totalt homogena elevkullar från tillvarons översta respektive lägsta inkomstdeciler så är min bild att skolorna i huvudsak är besatta med medelklassens avkommor. Denna slutsats drar jag utifrån vetskapen om att de allra flesta av oss numera kan sorteras in just i en bred medelklass där inkomstskillnader och livsvillkor i övrigt inte uppvisar några dramatiska skillnader.
Politikstyrd elevblandning är därför ett stickspår. Se istället till att skolorna är bättre än eleverna.