Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skillnader mellan alternativen

I dag inleder Folkbladet debattserien "Politikens skillnader". Under de kommande veckorna skriver 25 riksdagsledamöter om hur de ser på politiken sommaren 2012. Först ur är Hillevi Larsson (S).

Norrköping2012-07-16 06:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Konsten att vinna ett val sägs vara att man ska lägga sig så nära mitten som möjligt och på det sättet vinna över de osäkra väljarna och fånga upp den breda majoriteten.

Samtidigt krävs konflikt för att skapa en valrörelse som engagerar folket. Annars är risken att många väljer sofflocket med motiveringen ?det spelar ingen roll vem man röstar på, det blir likadant ändå?.

I valet 2002 ansåg många att Göran Persson valde en "riskabel" linje när han tog strid för välfärden mot moderaternas krav på skattesänkningar. Men S gjorde då ett oväntat bra val och gick framåt.

Politikens skillnader

Men kanske var det i själva verket han som då låg nära vad mittenväljarna tyckte och moderaterna som uppfattades som lite extrema?

Fredrik Reinfeldt har insett att majoriteten av svenska folket inte kan tänka sig en nedrustning av välfärden. Han stöpte därför om moderaterna till "det nya arbetarpartiet" och talar sig varm för skola, vård och omsorg. Anders Borg går ännu längre för att närma sig den socialdemokratiska retoriken. Han marknadsför till och med Mona Sahlins gamla slogan "det är häftigt att betala skatt!"

Men frågan är hur djupgående förändringen inom moderaterna egentligen är? När Bo Lundgren var moderatledare avfärdades han för att han ville han sänka skatten med 130 miljarder, men "nya moderaterna" har redan slagit rekord i skattesänkningar. I retoriken är vanligt folk vinnarna, men "1000-lappen" motsvaras av guldregn för den rikaste tiondelen och svångrem för den fattigaste tiondelen.

Väljarna vill gärna ha sänkt skatt. Men inte om det sker på bekostnad av jobben och välfärden eller leder till kraftiga avgiftshöjningar. Hittills har regeringen prioriterat skattesänkningar och dessutom lovat jobb, minskat utanförskap och bibehållen välfärd. När denna ekvation inte går ihop är frågan vad folket tycker är viktigast? Missnöjet med den höga arbetslösheten och upprördheten över Carema-skandalen visar att allt inte är frid och fröjd, trots vidlyftiga skattesänkningar.

Skulle vi få en S- ledd regering efter valet kan vi inte vänta oss dramatiska förändringar på kort sikt. Men färdriktningen är tydlig: För socialdemokraterna kommer jobben och välfärden före stora skattesänkningar.

Ser man bortom retoriken och till den faktiska förda politiken ser man fortfarande tydliga skillnader mellan de politiska alternativen. Precis som det ska vara i en demokrati!

Läs mer om