Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Självkritik om skolan behövs

Norrköping2009-07-07 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Under våren har det varit stormigt på en del av våra skolor. Stora och svarta rubriker har berättat om starka protester mot personalneddragningar, tuffare arbetsbelastning och hotade skolor. En del av förändringarna är oundvikliga. Elevantalet varierar och organisationen måste hela tiden anpassas. Dessutom måste vi hela tiden anpassa den efter föräldrars och elevers val av skola. Till det ska läggas finanskrisen och lågkonjunkturen. Debatt
Men när jag ser tillbaka på våren inser jag också mitt eget ansvar. Med ett klokare politiskt agerande hade det varit möjligt att undvika en del av turbulensen. Självkritiken förstärks när jag anar att turbulensen påverkat stödet till enskilda elever.I Norrköping har vi inlett ett arbete med målet att höja kunskapsresultaten. En bra utbildningsgrund är viktig för den enskilde, men också för hela kommunen. Vi nöjer oss inte med ett genomsnittligt bra resultat. Vi vet att med rätt stöd och hjälp kan i stort sett alla elever lämna grundskolan med godkänt resultat.I grunden är jag - apropå Folkbladets artiklar om skolsegregation - positiv till att föräldrar och elever kan välja skola. Det sätter press på mig och andra att rätta till brister. Men ingen ska behöva välja bort en skola därför att den är dålig. Alla skolor kan bli bra skolor. Vårt arbete för att förbättra skolorna bygger på flera grundpelare. För det första vill vi stärka ledarskapet. Ledarens, rektorns, förmåga att få personalen att dra åt samma håll är enligt forskningen den viktigaste framgångsfaktorn. Dessutom vet vi att det är stor skillnad på att vara rektor på skolor i olika områden. I utsatta områden krävs det mer av all personal. Från och med i höst finns ett resultatlönetillägg för rektorer som är beredda att åta sig, och fullfölja, de svåraste utmaningarna i vår kommun.För det andra måste skolorna ges ökad frihet. Sedan en tid tillbaka har alla skolor rätt att införa profiler, och vi kan redan se en imponerande mångfald. Jag är helt övertygad om att elever som får ägna sig mer åt det de är särskilt intresserade av blir bättre inom alla områden. Och det gäller oavsett om de är intresserade av musik, idrott eller mattematik.För det tredje finns det, tror jag, en koppling mellan resurser och resultat. Trots den ekonomiska krisen kommer många skolor i höst utveckla stödet till elever i behov av extra stöd. De goda läsresultaten i årskurs två antyder att vi är på rätt väg.Ja, allt detta har jag skrivit och talat om många gånger under mina år som kommunalråd. Men efter våren vill jag lägga till ett för det fjärde:Vi som är övergripande ansvariga måste ge skolans personal möjligheter att i god tid förbereda sig för förändringar. Vårens turbulens berodde framför allt på elevminskningar som vi känt till sedan länge. Därför borde det varit möjligt för skolorna att tidigare anpassa organisationen, och om så hade skett, då hade det blivit något mindre dramatiskt.Direkt efter sommaren slutförs arbetet med nästa års budget. När budgeten tas, då måste målet vara att de ansvariga redan i höst vet förutsättningarna inför nästa år.
Läs mer om