Många medborgare tycker av lätt insedda skäl att det är obehagligt med ansamlingar av mer eller mindre drogade, högljudda och störiga människor. Kommunen har anlitat väktare för att få bukt med störningarna. På det lilla köpcentrat strax intill har bänkar tagits bort för att hindra garagefolket från att häcka där. LP-stiftelsen har fått kommunala pengar för att hålla öppet hus för gatumissbrukarna.
Inget tycks hjälpa. Detta är ett dilemma. Det finns inga bra lösningar. Kommunpolitikerna måste välja den minst dåliga vägen. Missbrukare har självklart rätt att finnas, höras och umgås. Men det är ingen mänsklig rättighet att utöva sin livsstil i kommunala garage och på kommersiella innetorg. Det sista Finspång behöver är en slummig känsla i centrum. Det minst dåliga är därför att envetet och ihärdigt försöka störa ut missbruket därifrån.